London, lördag

Nu sitter jag på Wagamama och väntar på min mat. Jag antar att det är en del av deras affärsidé att klämma in många på den yta de har, men ljudnivån är verkligen lite väl hög. Matsalskänsla, minst sagt. Dock billigt och gott. Idag sov jag tills jag vaknade av mig själv och inte kunde somna om, vid elvatiden. Kändes som att det var längesedan jag gjorde det. Gick upp, duschade och åt frukost. Gick till Paddington station för att se om Sandra jobbade, men det skulle hon inte göra förrän imorgon. Promenerade upp mot Little Venice, där massa folk bor på båtar, och längs med kanalen. Insåg efter en stund att jag inte kände igen mig och att det började se allt sunkigare ut. Frågade en kille som stod och matade änder med sin son om jag gick åt rätt håll för att komma till Regents' park. Det visade sig att jag gått åt fel håll, så jag vände. Kände snart igen mig igen. Fortsatte längs kanalen och passerade båtar, de skabbiga tunnlarna och passagerna precis under järnvägsbroarna samt de flashiga villorna för miljontals kronor. Fascinerande promenad det där, med sina kontraster, och fridfullt att gå längs vattnet sådär. Kom fram till parken efter ett tag och gick på toaletten där. Fortsatte genom parken och upp mot Camden, där jag gick omkring på marknaden ett tag. Hittade ett par snygga örhängen som jag ville ha, men de var gröna så jag lät bli att köpa dem av principskäl (kan ju inte ha smycken i bara en färg). På vägen till Camden market finns det en "fejkmarknad", dvs. det står "The Camden Market" på en stor skylt på ett annat ställe med massa marknadsstånd. Undrar hur många som blivit lurade av den och trott att de varit på den riktiga marknaden. När jag vandrat omkring ett tag gick jag till Wagamama (där jag var när jag skrev detta, men fortsättningen är skriven framför datorn). Åt Moyashi soba, en vegetarisk soppa med nudlar, friterad tofu och massa grönsaker som alltid är ett okej alternativ. Funderade sedan på om jag skulle ta bussen hem men bestämde mig för att gå. Följde den stora vägen och hoppades att mitt lokalsinne skulle hjälpa mig att hitta så att jag kom ut på Oxford street så småningom. Det funkade rätt bra, även om jag var tvungen att kontrollera att jag var på rätt väg genom att titta på kartan på ett par tunnelbanestationer. Det regnade en del då och då under promenaden, så det var lite trist. Gick in på en Muji-affär och där fick jag syn på en person bakom kassan som jag tyckte att jag kände igen, även på rösten. Jag trodde som vanligt att jag inbillade mig men så frågade jag henne om hon hette Caroline, och det gjorde hon, och så frågade jag om hon varit i Granada i Spanien för några år sedan och det hade hon också. Det var alltså en av de personer som pluggade spanska på samma skola som jag - verkligen ett osannolikt sammanträffande med tanke på hur stor den här staden är! Hon kom inte ihåg vad jag hette, däremot att jag var från Sverige och att min kompis varit och hälsat på mig. Det var kul. När vi pratat en stund fortsatte jag och kollade i lite andra affärer, men jag hittade inget speciellt. Till slut var jag helt färdig och tog bussen hem. Hemma värmde jag lite mat och sedan bytte jag om och gick ut och tog en öl och ett par glas vin med en av mina (f.d.) flatmates. Blev bra påverkad faktiskt och på vägen hem var jag tvungen att köpa Kettle-chips som jag delade med mig av till min ersättare i lägenheten (dvs. han som flyttade in efter att jag flyttat ut förra året) medan vi stod och snackade (antagligen skit i mitt fall) i köket. Han är väldigt trevlig faktiskt. Gick och la mig vid tvåtiden.