London dag ett och två

Nu är jag i London - äntligen och wohoo! Har ju längtat hit jättelänge nu. Ska stanna en hel vecka på någon slags opretentiös semester. Tänkte att jag skulle skriva ner min dagbok här (i det opretentiösa ingår att jag får sitta en massa framför datorn i mitt gamla rum och inte måste vara ute och turista hela tiden).

Torsdag:
Igår kom jag hit. Har längtat och tjatat om hur gärna jag vill åka till London. På flygplatsen kändes allt super, kände mig lycklig. Förutom när jag blev sur när en gubbe krossade ett glas över hela golvet och hans fru/kvinnan i sällskapet gick och hämtade en skyffel och städade upp medan gubben och gubbe nummer två i sällskapet satt och råglodde. Jag blev svinirriterad - vad har de för jävla fel i den där generationen!? Kom fram vid fem, promenerade från Marble Arch till mitt hostel. Min före detta hade bokat ett enkelrum (själv skulle jag bokat sovsal och delat med massa andra) eftersom han från början lovat att jag kunde bo hos dem hela veckan. 66 pund kostade det, ojojoj. Vi gick och åt på YO! Sushi i Whiteleys. Det var en person där som jag jobbat med där förra hösten. Servicen var rätt kass - förstår inte varför det är så konstig attityd och mycket segare där än på Paddington station. Varken han som var manager eller hon som var typ vice-manager (och en riktig bitch) syntes till. Tur det, för då hade jag inte velat äta där efter vårt avsked förra året (då jag ringde och krävde att få komma dit och gratisäta med min kompis eftersom de aldrig betalade ut min sista lön - för övrigt en av mina bästa uppringningar någonsin). När vi ätit tog vi en öl på den lokala puben och sedan gick jag tillbaka till hostelet för att sova.

Gick upp åtta idag och gick till min fd vid nio. Vi åt frukost på Art Café, smörgås och pepparmintste för mig. Promenerade mot Notting Hill och stannade på en affär för att spana in tesortimentet. Köpte en liten förpackning bara för att det var söta björnar på den. Fortsatte och skildes sedan åt vid Notting Hill tunnelbanestation där han tog tunnelbanan och jag gick till banken för att ta ut mina 7.49 resterande pund. Killen bakom disken rådde mig att lämna ett pund för att vara säker på att de inte stänger kontot. Lika bra att ha det kvar ifall jag skulle få för mig att flytta tillbaka. Vill inte gå igenom skaffa konto-processen en gång till. Vandrade vidare mot South Kensington, stannade på M.A.C. och köpte en ögonskugga. Kollade på lite andra affärer - rea överallt, bästa tiden att åka hit! Köpte en tröja (som jag i efterhand har kommit på nog ser ut som en pyamas, tror jag ska byta till en annan färg) och ett par trosor (som inte heller var så fina på som jag hoppats). Var vid det här laget väldigt kissnödig så jag gick till Imperial College (där man pluggar matte) och gick på toaletten i källaren där. Funderade på om jag skulle gå på naturhistoriska som ligger bredvid men kunde bara tänka på hur hungrig jag var så jag gick vidare tills jag hittade ett Costa-café som såg lugnt och inte så trångt ut. Köpte en panini och en latte och satte mig och läste i över en timme. Skönt! Efter det orkade jag fortfarande inte gå på museum så jag kollade i lite fler affärer och på Harrods. Blev tillsagd av en vakt att jag skulle bära ryggsäcken i handen, "så att du inte har ner någonting", och kom på att de kanske inte vill ha ryggsäcksturister där - finns det något som ser sunkigare och ostiligare ut än en ryggsäck? När jag var färdig med affärerna tog jag vägen genom parken (Hyde park och Kensington Gardens) hemåt igen. Det hade börjat skymma och var ganska mörkt och väl framme på andra sidan hade de låst alla grindar. Jag vet att de gör det när det är mörkt, men ändå är det lite lustigt att man bara får skylla sig själv om man är kvar därinne då. En man, som för övrigt verkade ha tappat bort sin hund, visade mig var det var bäst att klättra över staketet. Gick till Whiteleys och kollade på Muji och Body shop, men köpte bara ett block och en penna, sedan till Tesco och handlade mat. Lämnade maten på hostelet och gick sedan till Paddington station och mitt gamla jobb. Kiwon och Kim jobbade i köket och verkade glada att se mig och Kiwon berättade som vanligt att han älskar mig men också att "Sorry, I have girlfriend now" och jag sa att det inte gör något för "I have boyfriend now". Sedan berättade han för de andra (på koreanska) att jag inte skulle betala så jag åt gratis och fick till och med en öl. Den nya managern (de gamla hade slutat på YO! respektive börjat på en annan av deras restauranger) undrade visst varför jag satt där så länge och de drog en vals om att min pojkvän skulle betala (vilket då någon av de andra gästerna hypotetiskt fick göra för mig). Fick sällskap en stund av en man som sa att han hette Justin och var musiker och jobbade på en agentur för musiker och modeller (hm...). Han undrade om jag ville komma och lyssna på någon grej på tisdag och gav mig hans nummer och jag mitt. Tur att jag har ett svenskt telefonkort också. Och synd att musikgrejen inte var på lördag så att jag kunde göra något för att fira att jag fyller år (på söndag i och för sig). Antagligen vill killen bara ragga upp mig, men har han sagt att de ska spela så antar jag att det är så och jag kanske kan få med mig en beskyddare, annars får jag se hur jag gör. Har ju hur som helst inga planer. Gick tillbaka till hostelet när jag ätit och spanade in internet- och tv-rummen, köket (sunkigt, men okej för att vara London) och baren i källaren, där jag pratade lite med en tjej från New Jersey. Nu ska jag snart sova.

Hela standardgrejen är lite lustig när man är i London. Man kommer in på sitt hostel (förresten, kolla "doll up!"-grejen!, planscher på snygga killar, hahahaha), som i detta fall hade rätt flashig entré. Sedan får man sin nyckel och får ta de supersmala (och ofta branta), heltäckningsmattebeklädda trapporna upp till sin smala korridor. Mitt rum var helt okej (även om heltäckningsmattor på dylika ställen aldrig är fräsha), målat i gult och blått. Hade till min förvåning egen dusch och toalett. Duschen saknade lampa och själva badrummet var format som ett L, där toalettstolen var placerad i L:ets nederdel, innanför handfatet. Tur att man är smal. I "sänggaveln" (en utbyggd del av väggen) satt en inbyggd klockradio som såg ut att komma från tidigt 80-tal (och som jag inte förstod hur den fungerade). Allting helt normalt här, som sagt även sunkköket, trots att man hemma skulle tyckt att det var rätt skabbigt. Det gillar jag.