"Åh, ni måste kolla ut! Det är den bästa dagen på hela sommaren!", sa min kompis i morse när vi nyss vaknat i hennes stuga som ligger ute på en ö i en sjö här i närheten. Och det var jättefint. Och det fortsatte att vara jättefint och det är fortfarande jättefint och nu är det kväll. Heja!
Vi packade ihop och åkte in till stan omkring nio. Sedan gjorde jag frukost - vaniljyoghurt med hallon - och lade mig ute och solade ett tag. Senare, runt ett, åkte jag och en kompis ut till en av sjöarna utanför stan där vi käkade glass och solade lite. Tyvärr var det som värsta familjekolonin där; bara en massa föräldrar och ungar som kryllade i vattnet, så man kände sig lite som en outsider. Efter ett tag åkte vi till den stora badsjön och låg där ett tag och käkade strips och glass igen och sedan promenerade vi runt den. När vi gick runt såg vi en huggis!! Jag trodde först att det var en kopparödla så medan min kompis gallskrek gick jag fram för att kika närmare. Turligt nog var den redan på väg nerför slänten på sidan om stigen, men jag hann se mönstret på ryggen. Cooling. Nu har jag sett en orm i år. När jag kom hem plockade jag hallon igen som jag ska äta senare i vaniljyoghurt, igen, men först blir det svampmackor. Är man inte bortskämd så säg. Och imorgon ska det bli fint väder igen, fast då ska jag jobba på eftermiddagen så det suger ju lite grann. Fast på förmiddagen ska jag ut på sjön i båt, tror jag. Heja sommaren! Eller, heja den här veckan i alla fall.
onsdag, juli 28, 2004
söndag, juli 25, 2004
här kommer koman, tjalalalalala
Jag blir lite besviken på mig själv för att jag inte har någonting vettigt eller intressant att skriva om. Några djupare resonemang eller något analyserande eller vad som helst. Men det är väl bara att konstatera att jag kommit in i den där vuxna jobbkoman som får en att sluta tänka på viktiga saker och så vidare. Äta-jobba-äta-sova. (Inte för att jag på långa vägar blir lika trött av att jobba som folk i allmänhet verkar bli, men det kanske beror på att jag är ung och pigg, hrm.) Jag kan tänka mig att det finns arbetsplatser där man faktiskt diskuterar intressanta saker på fikarasten (som intressant klassar jag alltså inte skvaller om folk i stan eller prat om familj och barn), men min är inte en sådan. Politik, vad är det? Världsproblem, vad är det? Orkar inte ens följa nyheterna, eller läsa tidningar när jag äter (bara den lokala, och den är ju inte så särskilt seriös), vilket jag alltid brukar i vanliga fall. Jag kan typ, i vanliga fall alltså, inte äta utan att läsa en tidning eller kolla på tv samtidigt. Och nu bryr jag mig knappt heller om att jag inte hänger med längre eller att jag inte blir upprörd över saker varenda vecka. Suck. Jaja, det måste bli bättre i höst. Jag antar att det blir det. Om inte annat så kommer jag säkert få dåliga arbetsförhållanden att uppröras över.
torsdag, juli 22, 2004
Dinosaurie
Åh, den har kommit! Weeh! Tyrannosaurus Hives, som mötte mig i brevlådan när jag kom hem från jobbet idag. Hur glad blir man inte!? Och den är ju så jävla bra, såklart, för Hives är ju så jävla bra. Yippie! Hörde för övrigt att de får tjugo miljoner var för den här skivan. Tänker man på det så känns det ju extra coolt att en av bandmedlemmarna, som bor i villa här i stan, vägrar att – trots sin frus bedjanden om att de borde byta upp sig – överge sin Volvo 240. "Den duger bra åt oss". Har inte så mycket mer att tillägga, men läs det här vettja:
Vi är så jävla bra
Vi är så jävla bra
söndag, juli 18, 2004
"hej jag är en jävla egokärring"
Usch, jag har verkligen ingenting att skriva, som jag orkar skriva om. Har jobbat idag och det var väl helt okej förutom att det sista jag fick göra var att ta reda på någons avföring som hamnat lite varstans. Jobbade med tanten (kärringen) som jag inte tycker om och hon var så otroligt dryg och dum i huvudet. Hon avbryter hela tiden när man öppnar munnen för att säga någonting och jag tål bara inte människor som inte lyssnar på andra och hon gör verkligen inte det. Vad får henne att tro att jag då ska vilja lyssna på hennes jävla snack och åsikter? Och hon behandlar mig som vanligt som om jag vore dum i huvudet. Idag frågade hon om jag har delegation, dvs om jag får ge ut medicin, och det efter att jag jobbat där förra året och nu varit där i tre veckor i år. ALLA andra skulle fatta att det är självklart att jag har det! Jag fick det under första eller andra jobbdagen i år. Och för övrigt talade hon idag om för mig, när jag stod och bäddade inne hos en tant, att man kan höja upp sängen så att man inte behöver böja sig så mycket. Duh! Jag har ju inte redan varit inne hos den där tanten typ hundra gånger. Jag vet för övrigt allting jag behöver veta för att göra ett bra jobb, plus att jag säkert gör det bättre än henne eftersom jag faktiskt lyssnar på vad folk säger och inte bara babblar på själv. Åh, jävla kärring. Tur att hon går på semester imorgon så att jag slipper se henne mer.
söndag, juli 11, 2004
Eeeeemil!
Var och grillade hos en kompis igår. Hennes pojkvän och två av hans kompisar var med. Plötsligt säger den ena kompisen: "Fan vad Emil var bra idag!".
Jag: *Jaha, det är väl någon sportkille*
Pojkvännen: Vilken Emil?
Kompis 1: Emil i Lönneberga! ... Fan, vad stryk den ungen får.
Kompis 2: Vad var det för avsnitt idag då?
Kompis 1: Det var ju fortsättningen från förra veckan, när de åker på auktion. Och köper en halt höna och det där.
Kompis 2: *igenkännande* Jahaa.
Jag blev helt glad för att de pratade om det som att det är en självklarhet att följa Emil i Lönneberga klockan sex varenda lördag. Jag är ju likadan (fast mest när det gäller Saltkråkan). Sedan kom diskussionen in på barnprogram mer allmänt och Vilse i pannkakan nämndes med den efterföljande kommentaren "... en hel generation förstörd". Tycker fortfarande att det är synd att jag inte fått chansen att se detta omtalade program. De sa också att någon hade gjort en undersökning, bland svenska universitetsstudenter tror jag, som visat att han som gjort Vilse i pannkakan är mer hatad än Hitler. Nu vet jag ju inte om det var sant eller hur vetenskaplig studien var, men ganska roligt att någon lyckats göra ett så hemskt barnprogram som det tydligen var.
En annan sak, apropå det jag skrev förut om vad den här småstaden har att komma med. Tydligen är det här också den kommun i landet som det är billigast att bo i. När allt är betalt får man mest pengar över här, på grund av att folk tjänar förhållandevis mycket och att det är ganska billigt att köpa hus och så. Inte så oväntat egentligen, med tanke på att ganska många människor jobbar inom industrin och tjänar helt okej med pengar, samtidigt som det här väl inte är den mest attraktiva orten i landet kanske... Jag tror tyvärr inte att folk i allmänhet fattar hur bra de har det. Eller att det inte är helt normalt överallt att köpa hus och bil och dylika grejer när man är i tjugoettårsåldern eller så. Men det är ju rätt schyst att inte behöva utbilda sig och ändå kunna tjäna massa pengar. Blir lite irriterad när jag tänker på att jag kommer att läsa en hel utbildning och sedan antagligen ha det mycket drygare pengamässigt, med både studieskulder att betala och antagligen högre boendeskulder (eftersom det inte finns så mycket jobb för sådana som mig på sådana här lågkostnadsindustriorter). Däremot kommer jag säkerligen vara mycket nöjdare med mitt jobb än vad jag skulle vara om jag istället arbetade på bruket i en massa år, och det är väl viktigast.
Jag: *Jaha, det är väl någon sportkille*
Pojkvännen: Vilken Emil?
Kompis 1: Emil i Lönneberga! ... Fan, vad stryk den ungen får.
Kompis 2: Vad var det för avsnitt idag då?
Kompis 1: Det var ju fortsättningen från förra veckan, när de åker på auktion. Och köper en halt höna och det där.
Kompis 2: *igenkännande* Jahaa.
Jag blev helt glad för att de pratade om det som att det är en självklarhet att följa Emil i Lönneberga klockan sex varenda lördag. Jag är ju likadan (fast mest när det gäller Saltkråkan). Sedan kom diskussionen in på barnprogram mer allmänt och Vilse i pannkakan nämndes med den efterföljande kommentaren "... en hel generation förstörd". Tycker fortfarande att det är synd att jag inte fått chansen att se detta omtalade program. De sa också att någon hade gjort en undersökning, bland svenska universitetsstudenter tror jag, som visat att han som gjort Vilse i pannkakan är mer hatad än Hitler. Nu vet jag ju inte om det var sant eller hur vetenskaplig studien var, men ganska roligt att någon lyckats göra ett så hemskt barnprogram som det tydligen var.
En annan sak, apropå det jag skrev förut om vad den här småstaden har att komma med. Tydligen är det här också den kommun i landet som det är billigast att bo i. När allt är betalt får man mest pengar över här, på grund av att folk tjänar förhållandevis mycket och att det är ganska billigt att köpa hus och så. Inte så oväntat egentligen, med tanke på att ganska många människor jobbar inom industrin och tjänar helt okej med pengar, samtidigt som det här väl inte är den mest attraktiva orten i landet kanske... Jag tror tyvärr inte att folk i allmänhet fattar hur bra de har det. Eller att det inte är helt normalt överallt att köpa hus och bil och dylika grejer när man är i tjugoettårsåldern eller så. Men det är ju rätt schyst att inte behöva utbilda sig och ändå kunna tjäna massa pengar. Blir lite irriterad när jag tänker på att jag kommer att läsa en hel utbildning och sedan antagligen ha det mycket drygare pengamässigt, med både studieskulder att betala och antagligen högre boendeskulder (eftersom det inte finns så mycket jobb för sådana som mig på sådana här lågkostnadsindustriorter). Däremot kommer jag säkerligen vara mycket nöjdare med mitt jobb än vad jag skulle vara om jag istället arbetade på bruket i en massa år, och det är väl viktigast.
fredag, juli 09, 2004
nyheter
- Det stod i tidningen att det här är den sämsta sommaren sedan nittonhundratjugoåtta.
- Nittonhundratjugoåtta, då var jag åtta år.
- Jaha. Var det dåligt väder den sommaren då?
- Det minns jag inte.
- Nej, det förstår jag.
- Nittonhundratjugoåtta, då var jag åtta år.
- Jaha. Var det dåligt väder den sommaren då?
- Det minns jag inte.
- Nej, det förstår jag.
söndag, juli 04, 2004
Men Jävla Sär!
Kan det bli fint väder nån gång eller!? Ska det vara mulet och regn och pissljummet hela sommaren? Jag tänkte i juni att "jaja, det är bara juni, i juli kommer det bli fint, i juli är det alltid fint". Tji fick jag. Blä.
Till på köpet jobbade jag idag med en jävla kärring som jag inte alls tycker om. Hon betedde sig visserligen ännu värre förra året, men grundpersonligheten är ju densamma. Hon bara babblar på själv och lyssnar inte ordentligt när jag, och antagligen andra i allmänhet, pratar. Å andra sidan är det rätt lätt att prata på när man jobbar med henne, eftersom hon snackar utan att direkt överväga om hon har något viktigt att säga. Hur som helst, det värsta med henne är att hon behandlar mig som om jag vore dum i huvudet. Lyckligtvis inte för att det är just jag, utan för att jag är sommarjobbare. Alla andra verkar förstå att efter en tidigare sommar plus två introduktionsdagar och en vecka på jobbet i år så har jag rätt bra koll (och jag jobbade dessutom ensam på kvällen igår). Men inte den här tanten, nejdå. Hon säger åt mig, eller snarare berättar för mig, helt basic grejer som alla rimligtvis borde förstå att jag själv vet. Förstår inte vad hennes problem är, men hon kanske tror att alla som inte jobbar där i vanliga fall är tröga spån (för att hon själv är det? För det måste jag säga att hon var när hon började förra året och jag var den av oss två som jobbat längst på avdelningen). Jaja. Nu ska jag sluta. En helt annan intressant och helt fascinerande sak är hur snabbt rykten sprids i städer av den här storleken. Det är verkligen helt sjukt.
Till på köpet jobbade jag idag med en jävla kärring som jag inte alls tycker om. Hon betedde sig visserligen ännu värre förra året, men grundpersonligheten är ju densamma. Hon bara babblar på själv och lyssnar inte ordentligt när jag, och antagligen andra i allmänhet, pratar. Å andra sidan är det rätt lätt att prata på när man jobbar med henne, eftersom hon snackar utan att direkt överväga om hon har något viktigt att säga. Hur som helst, det värsta med henne är att hon behandlar mig som om jag vore dum i huvudet. Lyckligtvis inte för att det är just jag, utan för att jag är sommarjobbare. Alla andra verkar förstå att efter en tidigare sommar plus två introduktionsdagar och en vecka på jobbet i år så har jag rätt bra koll (och jag jobbade dessutom ensam på kvällen igår). Men inte den här tanten, nejdå. Hon säger åt mig, eller snarare berättar för mig, helt basic grejer som alla rimligtvis borde förstå att jag själv vet. Förstår inte vad hennes problem är, men hon kanske tror att alla som inte jobbar där i vanliga fall är tröga spån (för att hon själv är det? För det måste jag säga att hon var när hon började förra året och jag var den av oss två som jobbat längst på avdelningen). Jaja. Nu ska jag sluta. En helt annan intressant och helt fascinerande sak är hur snabbt rykten sprids i städer av den här storleken. Det är verkligen helt sjukt.
fredag, juli 02, 2004
Åh, gud, jag har så tråkigt
jag tror jag dör!
Idag har jag jobbat. Det var helt okej, även om jag blev lite trött på vissa av pensionärerna (vilket ju händer ganska ofta). Gubben som är den elakaste i hela huset och alltid gnäller och snackar skit om personalen har dock, otroligt nog, varit jättesnäll både igår och idag så jag börjar undra om han har fått något fel. Men det är ju trevligt att han är på gott humör för en gångs skull.
Hur som helst har jag jobbat tre riktiga dagar nu och jag känner redan att jag börjar tröttna. Visst, visst, det är inte alls så stressigt som förra året men vad fan, det är fortfarande ett jävla skitjobb och jag förstår inte hur folk kan orka med att jobba med det permanent. Som mamma sa så är det väl helt enkelt folk som "gillar att jobba med människor" som väljer vårdjobb, men jag kan inte påstå att någon på stället verkar sådär överdrivet positiv. Men det kan ju ha med "kulturen" att göra, vad vet jag. Jag är hur som helst så himla glad att jag utbildar mig till något helt annat och det här jobbet kan ju vara ett steg på vägen till att återigen tycka att det är underbart och hur kul som helst att plugga, när jag väl börjar med det igen. Men shit alltså, vad jag kommer att bli uttråkad innan sommaren är slut. Är rätt glad att jag inte jobbar hundra procent i alla fall, för det är ju verkligen fritiden jag lever för.
Och apropå det och rubriken ja. Nu sitter jag hemma själv och jag blir så himla rastlös! Blir mindre och mindre ensamvarg och mer och mer sällskapssjuk och rastlös så fort jag är ensam. Känner fortfarande inte riktigt igen mig när jag är sådan. Visserligen tycker jag kanske att det är aningen tråkigare att vara ensam i huset hemma i stan än i lägenheten i Göteborg, men skillnaden är marginell. Jag vill typ ha sällskap och göra saker hela tiden, spelar inte så stor roll vad egentligen, mest sällskapet som är viktigt. Inte så bra om jag måste göra viktiga saker, men nu är det ju inte så mycket sådant längre eftersom skolan slutat. Håller fortfarande på med att omorganisera mina flyttlådor och skuffa in en massa nya grejer (och rensa ur gamla) i garderoberna i mitt rum och så, vilket ändå är en helt okej aktivitet eftersom jag plockar med grejer hela tiden (plus att jag kan lyssna på hur hög musik jag vill eftersom jag inte har grannar vägg i vägg). Men om jag bara kunde sluta upp med att vara så himla dampig och istället bara komma till ro lite lättare så skulle det inte skada. Jaja, nu ska jag väl fortsätta med lådorna.
En liten anekdot först bara:
En kompis till mig skulle gå in på en av matvaruaffärerna här i stan och köpa kondomer. Kompisen kunde inte se några vid kassorna och fick därför lov att fråga efter det. Det var en liten kö på en sådär tre-fyra personer bakom.
Polare: Har ni kondomer?
Kassörska: Va?
P: (lite högre) Har ni kondomer?
K: Oj, jag vet faktiskt inte... (till den andra kassörskan) Angelica, har vi kondomer?
A: Va?
K: (lite högre) Har vi kondomer?
A: Jag tror det...
Och så letade de lite och hittade det bakom den tredje kassan, som för övrigt nästan aldrig används.
K: Vad vill du ha för sort?
P: Det spelar ingen roll. (lite besvärad vid det här laget...)
K: *tar fram och visar vilka som finns*
P: *väljer snabbt paket*
Och hela den här proceduren tog ju en liten stund medan kompisen stod där med kön i ryggen.
Jag vet inte om jag har låg humor, men vad jag gapskrattade när jag fick det här berättat för mig! Kan ju inte påstå att jag är typen som tycker att många grejer är pinsamma, men i det här fallet skulle jag verkligen blivit så otroligt generad. När det gäller kondomer tror jag inte ens att jag skulle frågat efter dem om de inte var synliga -åtminstone inte om det var kö bakom mig. Men de kanske var värda besväret.
Idag har jag jobbat. Det var helt okej, även om jag blev lite trött på vissa av pensionärerna (vilket ju händer ganska ofta). Gubben som är den elakaste i hela huset och alltid gnäller och snackar skit om personalen har dock, otroligt nog, varit jättesnäll både igår och idag så jag börjar undra om han har fått något fel. Men det är ju trevligt att han är på gott humör för en gångs skull.
Hur som helst har jag jobbat tre riktiga dagar nu och jag känner redan att jag börjar tröttna. Visst, visst, det är inte alls så stressigt som förra året men vad fan, det är fortfarande ett jävla skitjobb och jag förstår inte hur folk kan orka med att jobba med det permanent. Som mamma sa så är det väl helt enkelt folk som "gillar att jobba med människor" som väljer vårdjobb, men jag kan inte påstå att någon på stället verkar sådär överdrivet positiv. Men det kan ju ha med "kulturen" att göra, vad vet jag. Jag är hur som helst så himla glad att jag utbildar mig till något helt annat och det här jobbet kan ju vara ett steg på vägen till att återigen tycka att det är underbart och hur kul som helst att plugga, när jag väl börjar med det igen. Men shit alltså, vad jag kommer att bli uttråkad innan sommaren är slut. Är rätt glad att jag inte jobbar hundra procent i alla fall, för det är ju verkligen fritiden jag lever för.
Och apropå det och rubriken ja. Nu sitter jag hemma själv och jag blir så himla rastlös! Blir mindre och mindre ensamvarg och mer och mer sällskapssjuk och rastlös så fort jag är ensam. Känner fortfarande inte riktigt igen mig när jag är sådan. Visserligen tycker jag kanske att det är aningen tråkigare att vara ensam i huset hemma i stan än i lägenheten i Göteborg, men skillnaden är marginell. Jag vill typ ha sällskap och göra saker hela tiden, spelar inte så stor roll vad egentligen, mest sällskapet som är viktigt. Inte så bra om jag måste göra viktiga saker, men nu är det ju inte så mycket sådant längre eftersom skolan slutat. Håller fortfarande på med att omorganisera mina flyttlådor och skuffa in en massa nya grejer (och rensa ur gamla) i garderoberna i mitt rum och så, vilket ändå är en helt okej aktivitet eftersom jag plockar med grejer hela tiden (plus att jag kan lyssna på hur hög musik jag vill eftersom jag inte har grannar vägg i vägg). Men om jag bara kunde sluta upp med att vara så himla dampig och istället bara komma till ro lite lättare så skulle det inte skada. Jaja, nu ska jag väl fortsätta med lådorna.
En liten anekdot först bara:
En kompis till mig skulle gå in på en av matvaruaffärerna här i stan och köpa kondomer. Kompisen kunde inte se några vid kassorna och fick därför lov att fråga efter det. Det var en liten kö på en sådär tre-fyra personer bakom.
Polare: Har ni kondomer?
Kassörska: Va?
P: (lite högre) Har ni kondomer?
K: Oj, jag vet faktiskt inte... (till den andra kassörskan) Angelica, har vi kondomer?
A: Va?
K: (lite högre) Har vi kondomer?
A: Jag tror det...
Och så letade de lite och hittade det bakom den tredje kassan, som för övrigt nästan aldrig används.
K: Vad vill du ha för sort?
P: Det spelar ingen roll. (lite besvärad vid det här laget...)
K: *tar fram och visar vilka som finns*
P: *väljer snabbt paket*
Och hela den här proceduren tog ju en liten stund medan kompisen stod där med kön i ryggen.
Jag vet inte om jag har låg humor, men vad jag gapskrattade när jag fick det här berättat för mig! Kan ju inte påstå att jag är typen som tycker att många grejer är pinsamma, men i det här fallet skulle jag verkligen blivit så otroligt generad. När det gäller kondomer tror jag inte ens att jag skulle frågat efter dem om de inte var synliga -åtminstone inte om det var kö bakom mig. Men de kanske var värda besväret.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)