Debatt

Igår var jag och lyssnade på en debatt mellan Cecilia Wigström från Folkpartiet och Cecilia Chrapkowska från Feministiskt Initiativ. Det var ganska intressant och jag kan inte påstå att någon av dem "vann". Debatten anordnades av Liberala Studenter och hölls på Handels, så jag antar att FI hade valt en av sina mer liberala kandidater vilket väl inte var fel. En intressant sak som Wigström sa var att hon är trött på att ses som kvinna, som ett argument för varför det är dåligt att fokusera på könsfrågor och ställa könen emot varandra, typ. Man ba' "hallå liksom"! Vad tror hon är anledningen till att FI har behövt startas? Eh, kanske just att man som kvinna väldigt ofta ses som just kvinna istället för bara individ. Vaddå missa poängen. Jaja.

På kvällen var jag på en sammankomst hemma hos en kompis. Det blev heta diskussioner. Bland annat kom det här med sjukskrivningarna upp igen och det fanns lite blandade åsikter. En av kompisarna tyckte till exempel att det var fel att låta folk vara helt borta från jobbet längre perioder för att det då är svårare för dem att komma tillbaka sedan. Jag blev upprörd och kom på rak arm på tre personer som jag känner till som blivit utbrända och fått äta antidepressivt och som i det läget knappast haft ork att vara halvtidssjukskrivna. En annan person dristade sig till och med till att säga att det "faktiskt är studenter som har det värst". EH!? Levt i verkligheten eller?! Nej, vi kanske inte alltid mår så bra men att påstå att det är vi som har det värst är nog ett av de största hånen mot x antal yrkesgrupper som jag hört på mycket mycket länge.

Det blev också lite jämställdhetsdiskussioner och en kille i sällskapet nämnde hur dåligt det är för killarna att de dras över en kam och att det låter som att de alla är våldsmän. Hänvisning till ett enskilt talibantal typ. Man ba' "men skapligt missat poängen"! Och som att jag tror att alla mina manliga vänner misshandlar och slåss bara för att gruppen män generellt är mer våldsam än gruppen kvinnor - nej, skulle inte tro det! Jag sa att "vad tycker du är värst - att ni känner er dragna över en kam och oskyldigt anklagade någon enstaka gång eller att vi kvinnor alltid måste gå runt och vara rädda för att bli utsatta för våld?". Typ "ojojoj, det är sååå otroligt synd om alla killar, det är ni som har de stora problemen". Och min kompis (som verkar ha blivit lite feministiskt medveten till slut) sa att "alla tjejer känner någon som blivit hotad, skadad, misshandlad eller våldtagen - alla", vilket ju är helt sant. Och då dristar sig en annan person till att säga att han i alla fall vet att ingen av hans kompisar skulle göra nåt sånt. "Inte som du vet om nej - du tror väl inte att de skulle säga det till dig!?" sa vi, men han påstod att man ju märker hur folk är. Ja, man önskar att det vore så, men jag fattar inte hur man kan vara så himla naiv att man tar för givet att ingen man känner skulle göra någon av de där grejerna. Jag menar, kolla (till exempel den här) statistiken! Suck. Men det var intressant att ha lite heta diskussioner, för det var ett tag sedan.