Lättnad

Alltså, jag vet inte var jag ska börja nu. Först var jag chockad. Sedan hade jag mest ångest. Sedan blev jag ledsen, efter det arg och sedan ledsen igen. Nu är jag nog chockad igen (igår var jag minsann chockad! Jag kände inte igen mig. Det var väldigt, väldigt konstigt.), men också lättad. Hela situationen är helt absurd. Jag har gjort jättemånga dumma saker under de senaste åren, verkligen idiotiska grejer. Det är ingen som har vetat om allt som jag har gjort och jag har själv inte förstått varför jag gjort som jag gjort. Men nu har allting kommit fram. Jag har nog inga hemligheter längre. Bara det är en stor förändring, men det känns bra. Jag känner mig lättad. Självklart är jag ledsen, för sanningen var kanske inte så skonsam för alla i min omgivning. Och på ett sätt kändes den onödig, eller jag vet inte... Men i den sorg som jag känner över att jag sårat en person som jag alltid älskat, och fortfarande älskar, och över att jag inte förstår mig på mig själv och varför jag betett mig som jag gjort, så känner jag också en lycka. Jag önskar i första hand att jag aldrig hade betett mig dåligt, i andra hand att jag gjort det mot någon annan, som inte var lika oförtjänt av det och som inte betydde lika mycket för mig. Men det spelar ingen roll nu. Jag känner mig lycklig för att jag inte går och bär på en massa skit och lögner längre och det skulle förvåna mig om jag försatte mig i samma situation igen, för känslan av att inte gömma någonting är skönare än jag någonsin kunnat ana. Såhär vill jag alltid ha det. För framtida vänner har jag kanske inte direkt någonting som jag borde berätta, men om jag blir tillsammans med någon och det blir det minsta allvarligt så ska jag berätta exakt allting som har att göra med vilket svin jag har varit. Då har han chans att dra. Stannar han så kan han lita på att jag tänker vara ärlig om minsta lilla grej. Jag är tyvärr inte helt säker på att jag kommer att klara av att aldrig mer göra dumma saker. Det kan hända att jag behöver hjälp med det där. Men jag tänker vara ärlig. Ärlighet varar längst. Synd att jag inte fattat det tidigare.

P.S Det som gör situationen absurd är att det inte bara är dumma saker som jag har gjort som har kommit fram. Allt om mig har kommit fram. Allt om mig som varit mitt privata, som inte varit hemligt, men inte heller någon annans rättighet att ta del av, har kommit fram. Det är helt absurt. Saker som jag velat välja vem som ska veta och läsa - alla möjliga saker - har nu tagits ifrån mig. Jag har riktat allting som jag skrivit till speciella mottagare och nu har det tagits del av på helt annat håll. Det är nog något av det sjukaste jag varit med om.