London igen

Nu har jag varit i London igen och återigen tänkt på en grej som jag inte orkade skriva om förra gången. Nämligen att det är helt sjukt hur folk, läs "män", där beter sig. Alltså, förra gången jag var där så skulle jag och min polare gå ut en kväll och herregud, varenda person av manligt kön i Londons centrala delar var ju tvungen att antingen glo (främst på min kompis ben, hon hade kjol och stövlar på sig) eller kommma fram och säga saker. Suck. Vi fick liksom inte vara ifred och snacka en enda minut, för vi var hela tiden tvungna att antingen prata med eller försöka avvisa alla som närmade sig. Kul.

Den här gången fick jag ju serverat några nya stories för mig. Till exempel detta: En av kompisarna som är i London jobbar på Subways och där fanns en kille som tydligen var intresserad av den andra kompisen (som jag var ute med förra gången). Intresset var dock inte ömsesidigt och för att få killen att fatta att det inte var någon idé tog min kompis med sig en ytterligare kompis, av hankön, till Subways en dag och där började de grovhångla så att den intresserade killen skulle se. Efteråt meddelade han Subway-kompisen att han "hatar din kompis" (dvs hon som han var intresserad av och som hånglade framför ögonen på honom) för "hon var ju så himla trevlig och skrattade och log när vi pratade med varandra förut" och varför gjorde hon det om hon nu inte var intresserad!? Som min kompis själv kommenterade detta: "DET ÄR FÖR FAN MIN PERSONLIGHET!!". Men tydligen får man inte vara trevlig om man inte är intresserad, då detta kan missuppfattas rejält. Frågan är vad man ska göra istället - gå runt och se sur ut och knappt svara på tilltal? Eh, ja, det känns ju som ett givande sätt att bete sig. Andra stories handlade om vissa idioter på Subways som inte kunde gå och torka borden om det råkade sitta en snygg tjej som de blev intresserade av där, utan istället beordrade min Subway-kompis att göra det. När hon vägrade, eftersom ju idioten ändå måste göra någonting mer än att bara stå och glo, var hon "uppkäftig". En annan sak var ju också att vissa jobb ville inte någon (kanske samma) idiot göra för att det var "kvinnogöra". Frågan är hur man står ut på en sådan arbetsplats, vad man säger när man blir helt överrumplad av sådana kommentarer, vad idioterna ifråga tänkt sig att de egentligen ska göra på jobbet (enbart spana på tjejer och befalla över andra?) och sist men inte minst hur kompisen hämnades på dem nu när hon skulle sluta (utöver att berätta för högsta chefen, som tyckte att hon var bra, vilka idioter de är). Hur som helst, det är faktiskt lite jobbigt att höra (och märka) allting om hur massa folk av manligt kön i det där landet beter sig, för när det gäller vissa saker inser man att vi i Sverige (generellt sett) är ljusår före och ändå tänker jag mig England som ett hyfsat civiliserat land och London som en hyfsat civiliserad stad. Jag kan ju bara hoppas att jag hamnar på ett bättre jobb när jag flyttar dit.

Nu ska jag supa!
(Haha, jag försökte lära en spanjor den meningen när vi var ute, fast han sa "nu ska vi busa!" och när han sedan fick förklarat för sig att "bussa" kan vara både "pussa" och "busa" och sedan skulle säga dessa ord så kunde han verkligen inte få dem att låta olika. Det är lustigt hur svåra vissa språkgrejer kan vara. Dock insåg han, kvicktänkt, att alla dessa ord kunde forma en jättebra mening, nämligen "Nu ska vi supa, pussa och busa". Jag fick också lära mig en ny spansk svordom: Ve te a tomar por el culo!, tror jag. Gå och ta dig i röven, typ.)