Tantsjuk?

Alltså vad är det med tanter? Medelålders och uppåt. Var och jobbade idag på den lokala bion. Pojkvännen (och en till mansperson, lite äldre än honom) har också börjat jobba där nyss eftersom de behövde folk. Hur som helst, idag när jag var där kom två av de andra i "personalstyrkan" (obs! två äldre tanter) och började prata. De undrade om pojkvännen trivdes med att jobba där, sa att jag skulle hälsa och snackade om att det ju är så trevligt med lite unga killar och så vidare. Nu ska jag inte låta bli att säga att de tidigare har sagt att det är trevligt att det är en del ungdomar med nu (såna som mig). Men ändå! De här tanterna - som verkar vara ganska många och finnas typ överallt - får liksom någonting speciellt i rösten när de pratar om de unga killarna i fråga, och kan för övrigt i deras närvaro bli hur spralliga som helst, från att ha varit halvtrista och vanliga. Jag kommer ihåg i höstas när jag var på praktik och åkte iväg på en utbildning. Det var en ung kille med, ungefär i min ålder, bland resten som var typ medelålders allihop (förutom jag). Och kvinnorna i "hans" sällskap, dvs. de som kom från samma kommun, hade liksom honom som någon slags medelpunkt hela tiden - han var den lustiga och den som man lyssnade på (trots att han inte tillförde så mycket enligt mig). På kvällen festade de på hotellet där vi var och när det började bli natt fortsatte de festandet inne i hans rum, där de också sov över - de flyttade till och med dit sängar från andra rum (vilket man såklart inte får göra enligt hotellets regler). Troligt att det skulle ha hänt om det enbart hade varit kvinnor med i sällskapet (så roliga verkade de inte på egen hand)...

Jag upplever det här som ett ganska tydligt och med jämna mellanrum återkommande mönster, alltså att kvinnor som är närmare femtio än tjugo blir alldeles till sig och glada och ibland till och med fnittriga så fort det kommer med unga killar i sällskapet. Vad är grejen? Drömmer de sig tillbaka till gamla tider och deras egna gamla - då unga - pojkvänner? Är de unga männen mycket roligare än resten av befolkningen/deltagarna/arbetskompisarna (många kan nog lätt charma dessa kvinnor (och nu kom jag för övrigt att tänka på en till sån här situation, nämligen i det pågående läkemedelsexperimentet som jag är med i, tillsammans med en del unga män))? Har de bara fina mål, typ att det ska vara en så bra blandning av människor (kön, bakgrund och åldrar) som möjligt? Eller vill de helt enkelt bara ha lammkött (gubbsjuka känner vi ju till, men det kanske även råder en utbredd tantsjuka)? Jag vet inte, men jag kanske förstår om tjugo år. Det är i alla fall fascinerande, men tyärr också lite nedslående eftersom det känns jäkligt typiskt att kvinnor alltid automatiskt ses som mindre intressanta, beundransvärda och så vidare.