this is the year... this is the year...

Okej, gott nytt år!

Vi var hemma hos en kompis kompis, eller en bekant kanske jag ska säga, och hade nyårsmiddag. Vi lagade trerätters och det var hur gott som helst. Vi försökte också bli fulla, men det gick inte otroligt bra. Eller så var det precis vad det gjorde, eftersom vi inte började må illa eller fick minnesluckor eller så. Vi kom på att vi kanske faktiskt var helt lagom fulla, och att det är så ovanligt att vi trodde att vi fortfarande var ganska nyktra. Sedan gick vi på krogen och det var bara en massa losers ute och musiken var kass nästan hela tiden, men vi hade kul ändå. Träffade en gammal klasskompis som efter högstadiet knappt verkat vilja visa att vi känner varandra, har jag tyckt (men han kanske bara var blyg?), och som jag inte sett mycket de senaste åren. Blev ganska förvånad när han verkade superglad att se mig.

-Tjena! Det var längesen!
-Heeej! Hur är det?
-Det är bra. ... Jag har tänkt på dig.
-Jaha, vad har du tänkt då?
- ... Du har alltid varit snäll mot mig.
*oj*

Jag blev förvånad. Jag har aldrig tänkt på att jag varit särskilt snäll mot honom, men å andra sidan kan jag bara komma på ett fåtal människor som jag inte varit snäll mot. Och det gjorde mig förvånad och väldigt glad att han sa det där, för jag förstod att han faktiskt måste ha sänt mig en tanke, trots att vi inte pratat på år och dar. Och det är inte det att han varit något mobboffer heller, så att jag liksom varit snäll mot honom av välgörenhetsskäl eller så. Oj, ja, jag blev verkligen förvånad. Jag delgav honom mina nyårslöften också.

1. Göra mer kul saker på fritiden.
2. Ha sex med bra karlar (med betoning på bra, inte på ha sex).

Han tyckte att de var bra. Sedan porrdansade han med vissa flickor men även med sin killkompis, vilket gjorde mig ganska förvånad (igen). Jag funderade på om han kanske är bög, för annars är ju inte det där en så vanlig syn hemma i stan. Å andra sidan kanske han bara var full och hade normala (eller kanske snarare onormala, men bra) kompisar, som klarar av sånt där utan att få bögnojeattacker. Men en eller två personer i varje klass är det ju... så man vet aldrig. Jaja, nu blir det filmtime.