Resedagbok, 13 juli

Den här dagen skrev jag inget, men jag citerar Malin istället. Vi är alltså på väg till Krakow nu.

"Hahaha! Det hände just värsta sjuka grejen: Åker nattåg mellan Prag & Krakow och klockan är ungefär kvart i fyra. För drygt en timme sen låg vi och sov på varsin sida i kupén. Vaknade av att en gubbe öppnade kupédörren och gardinerna vi dragit för, trodde först det var biljett- eller passkontroll men det var det ju inte. Han klev in, trots att vi dragit för och låg och sov, och markerade revir genom att ställa ut en väska i varje hörn av kupén (man kan ju använda bagagehyllorna annars) och sen satte han sig bredbent där Annika just låg och sov. Vi hade tänkt sova hela vägen och var inte direkt glada över att tvingas vakna, men brydde han sig om det? Näedå. Han satte igång för fullt att prata högt och oavbrutet på sitt språk utan att bry sig om huruvida nån fattade, drog undan gardinerna och öppnade fönstret, frågade ett antal gånger vart vi skulle och vilka språk vi kunde (genom att gång på gång upprepa ett antal språk). Som att det spelade nån roll för honom om vi kunde japanska.

Vi hade en flaska vatten vid fönstret, med kanske en femtedel kvar i, och efter att ha tagit fram en liten förpackning juice upptäckte han flaskan och frågade om det var vår. Sedan undrade han om han kunde hälla sin juice i flaskan. Eh, visst tänkte jag (man är ju snäll...), fast vi vill ju dricka upp först. Försökte signalera att han skulle vänta tills Annika (som var på toa) skulle komma tillbaka. Ingen av oss hade nån större lust att dricka upp allt på en gång, men han kunde såklart inte vänta utan började hetsa oss att dricka vattnet, inklusive en botten upp-demonstration. Med ljudeffekter! Efter ca 30 sekunder blev han alltför otålig, tog själv flaskan och drack och hällde ut det sista genom fönstret. (Oj, nu åkte vi just förbi Auschwitz...)

Så, var just och kissade och nån hade kissat över typ _hela_ toaletten. Herregud. Jaja, en timme kvar till Krakow så nu blir det sova och mer gubbe senare.

(Senare)
Sen trodde gubben att Annika ville sova men var för blyg eller något, så han uppmanade henne att lägga sig ner: "Sleeping!" och flyttade sig sedan till min sida. Alldeles för nära. Sedan kom (som tur var!) en gubbe till och Annika flyttade snabbt över till min sida [gubben flyttade tillbaka till sidan han suttit på först]. Gubbarna började prata med varandra istället och vi började snacka skit om gubbarna. Vi tyckte mycket synd om oss själva som blivit väckta mitt i natten. Var helt zombieaktiga och stirrade. Tåget åkte aldrig iväg. Vi var nämligen vid gränsen och efter en evighet kom pass- och biljettkontroll. Gubbe två frågade lurigt konduktören om vi var från Stockholm. Vafan, han kunde ju frågat oss annars. Och fan vad nyfiken! Sen fortsatte de prata massa om oss och stirra som fan. Vi försökte åtminstone vara diskreta... Efter ett tag blev vi hungriga (som alltid när man blir väckt mitt i natten). Tog fram ett par bröd vi hade och åt dem. De tidigare så ivrigt konverserande gubbarna blev med ens alldeles tysta! Istället ägnade de all sin energi åt att råglo på oss. Herregud! Helt ogenerat, utan att försöka dölja det."

Ja, efter ett tag gick de som tur var av tåget och vi fick sova lite till. I Krakow gick vi till ett hostel som vi planerat att gå till och checkade in. Sov där ett tag eftersom det var tidigt på morgonen och vi av förståeliga skäl var rätt trötta. Gick sedan upp och tog oss till torget i gamla stan, med dess kända Town Hall, Town Hall tower (som vi gick upp i) och flera kyrkor. Kollade runt på andra ställen i stan, gick över ån som flyter genom staden och promenerade mot Tesco (som visade sig ligga längre bort än vi anat, mer utanför stan än i). Handlade och åkte spårvagn hem. Sov.

Hela stan var full med nunnor, överallt.