kräftskiva

Jag var på kräftskiva igår. Det var faktiskt en helt otroligt trevlig fest. Den ägde dock rum här i småstaden och därmed var jag förstås tvungen att höra åtminstone ett par ångestframkallande citat. Till exempel när min kompis satt och pratade med en annan tjej, som är väldigt parig (hennes pojkvän likaså. Det går nog inte annars). Tjejen sa att nästa sommar ska de nog gifta sig och av någon anledning nämndes barn i sammanhanget och hon sa att hon vill gifta sig innan hon skaffar barn. Det höll min kompis med om. Hon tyckte att ”man ska gifta sig innan man skaffar barn”. ”Varför det?” frågade jag och det hade de väl inget svar på, men de tyckte båda att det kändes bäst för dem. Fortsättning: ”Man måste ju inte göra det. Jag förstår att en del vill gifta sig när de fått barn och ha barnen som brudtärnor och sånt, det är ju jättegulligt, men… nej”. Ingen tanke på det faktum att man faktiskt kan låta bli att gifta sig helt. Nejdå. Det verkar inte existera så ofta här i stan. Jag antar att det är ett småstadsfenomen, av olika anledningar som det ibland är svårt att helt sätta fingret på. ”Stockholmare är smartare än lantisar”? Om de hade nämnt rent juridiska argument skulle jag haft bättre förståelse för deras enkelspårighet. Dessa tankar tror jag dock inte heller är förekommande. (Observera, jag är inte förvånad över något av det jag nyss skrivit.) Och så nämnde de något om att man ju vill ha ett ordentligt bröllop, underförstått att det ska vara rejält påkostat. Om jag ska gifta mig vill jag att folk ska ha trevligt på festen. Vem bryr sig om vad tallrikarna kostar liksom? Eller att det är otroligt mycket gäster inbjudna. Jaja, ritualer och dylikt verkar vara viktigt. Som att dessa skulle göra det mer troligt att paret ifråga lever lyckliga och trogna i nöd och lust tills döden skiljer dem åt.

Sedan kom vi ut på krogen och där hände förstås det klassiska. Jag pekade på en tjej och sa till min kompis att ”Hon där jobbar på mitt jobb”. ”Jaha. Henne ger jag inte mycket för” sa min kompis. ”Vaddå då?” undrade jag. ”Hon beter sig verkligen som en slampa.” ”Det tycker jag är bra” sa jag. Jag tycker att det är bra att hon dansar tätt intill olika killar varenda gång jag ser henne ute (och säkert har sex med en hel del av dem också) och att hon inte verkar tänka något särskilt på det. Hon gör det hon vill göra. Och det tål ju att upprepas att killar som beter sig likadant (och värre) inte ifrågasätts allt. Men allting är väl bara precis som det brukar vara. Jag blir så trött.

Festen var som sagt väldigt trevlig, dock. Och jag är inte bakis.