Som jag nämnt tidigare är jag hemma i barndomsstaden nu. Den är ganska liten, och det märks på en hel del sätt. Bland annat genom att folk har en benägenhet att stirra hela tiden. Det är ganska lustigt faktiskt. Tror inte att jag riktigt insåg det här förrän igår (för i år alltså, har säkert tänkt på det förut också men man glömmer ju lätt bort vissa saker mellan varven) när jag och en kompis var och åt pizza. Gatuköket som vi var på ligger precis intill en idrottsplats och en någorlunda trafikerad väg (mätt med småstadsmått förstås) och vi satt och åt våra pizzor på uteserveringen bredvid vägen. Det kom förbi bilar då och då och nästan alla som satt i bilarna glodde helt öppet när de åkte förbi. Egentligen är det ju inte så konstigt, eftersom de flesta känner igen väldigt många av människorna som bor i stan och vill se om det är någon bekant som de kör förbi, men det ser ju ganska lustigt ut. Jag förstår att framförallt de som inte är vana vid det här beteendet känner sig ganska uttittade och kanske tycker att det är lite jobbigt med småstaden just på grund av att alla faktiskt glor. För min egen del känns det inte så jobbigt, men samtidigt måste jag ju säga att jag uppskattar Göteborg där jag kan gå ut en dag utan att vara säker på att se någon som jag känner igen. Det är ju snarare tvärtom, att sannolikheten är ganska stor att jag inte gör det. För övrigt känner jag ju här hemma inte igen lika många personer som den genomsnittlige invånaren här i stan, så för mig är det kanske inte lika lönt att glo när jag är här heller, även om jag vid det där pizzeriabesöket kom på mig själv med att bete mig nästan precis likadant som dem som satt i bilarna. Hm, ja, vet inte riktigt vad jag ska säga. Ganska charmigt på ett sätt, men kanske jobbigt i längden – och speciellt för dem som inte är infödda eftersom de dels blir mer uttittade (folk känner ju inte igen dem) och dels inte har många bekanta ansikten att själva upptäcka när de rör sig i stan.
Jag antar för övrigt att småstäder i allmänhet inte har så mycket att komma med, vilket även gäller denna. Det jag kan komma på som staden kan ”skryta” med är att 60:e breddgraden går igenom den, att det är den stad i Sverige där störst andel personer röstar på vänsterpartiet, att det kommer en del bra och kända band härifrån (förra årets bästa liveband till exempel) – vilket får anses vara den viktigaste punkten – och att vi har landets största tipspromenad, som för intresseklubbens räkning går av stapeln varje tisdag sommaren igenom runt stadens viktigaste sjö. Var för övrigt på denna tipspromenad ikväll. Åtta rätt av tolv. Det var titlar och historia som jag var sämst på. Bättre lycka nästa gång.
(För övrigt har jag ett citat från när jag var i London förra veckan och vi pratade om folk som efter gymnasiet stannar kvar i småstan, börjar jobba inom industrin (exempelvis), tjänar hyfsat med pengar och skaffar bil, hus och barn när de är typ tjugotre. ”Visst, det är bra uppväxt för barnen. Synd bara att föräldrarna inte har något att lära dem.” Vilket jag, hur elitistisk man nu än ska våga låta, faktiskt i många fall tror att det ligger någonting i. Jaja.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar