"Idag har jag tittat på Annika hela dagen."/Mormor
"Och dig har jag sett på tv i helgen, ni är ju så lika."/Chefen
"Ja, visst är de!"/Kollega
*Sträck, sträck, glo*/Två tanter på tåget sträcker på halsarna och kollar på mig mellan sätena
"Du har så snygg frisyr. Och så har du väl aldrig hört förut vem du är lik? Jag tänkte på det igår, att ni är så lika, men då sa jag inget."/Kurskollega
"Ursäkta, men vad heter du i efternamn?" - "Jaha, jag tänkte att ni kanske var syskon eller nåt"/Kille på krogen
"Var känner jag igen dig ifrån?"/Okänd i stadshuset
Och så vidare.
Vem är det då som jag är så lik? Jo, Charlotte Kalla såklart. Efter att ha sett inslaget med henne på idrottsgalan kan jag inte heller förneka det själv - vi ÄR jättelika (särskilt nu när vi råkar ha samma frisyr). Mamma påstår dock att Kalla inte är min bortadopterade tvilling, så jag får väl tro henne. Lägger in en bild för bedömning, men det är nog i de rörliga bilderna det syns bäst.
4 kommentarer:
Ha ha, det var det första jag tänkte också!
Ja, det verkar oundvikligt. Jag skulle säkert kunna utnyttja detta ;)
oj, så osportig som jag är hade jag aldrig kommit på det. men ja, ni är ju jättelika!
ja :) och om någon frågar igen på krogen ska jag säga ja bara för att se hur personen reagerar.
Skicka en kommentar