Rapport från småstaden

Helt otippat ska jag nu börja jobba i Västmanland och bo i mitt föräldrahem halva veckorna. Känner redan efter två dagar här att jag blir sugen att återge lite upplevelser från småstaden. Kan hända att det blir ett tema framöver.

Igår var jag, kompisen och min bror ute och promenerade. Klockan var elva på förmiddagen och det var så mulet och regnigt ute att det nästan var mörkt. Vi hade dock klätt på oss ordentligt, med regnställ och allt. Det var inte många själar ute och det var synd att vi inte hade någon kamera med oss, för då hade vi kunnat ta fina ”Välkommen till bruksorten”-bilder på de gråa och hyfsat deprimerande omgivningarna. När vi kom fram till den lokala ”sågen” (som för övrigt brunnit ett antal gånger), eller vad det nu kallas, så fick vi uppleva dagens mest klockrena syn. På parkeringen stod en bil, vars förare hade en lång planka i handen, som han höll ut genom rutan. Bilen körde ut från parkeringen och svängde vänster upp mot en lång backe. Då föraren hade plankan i handen kunde han givetvis inte växla och för första gången tänkte jag att ”Aha, här har vi en anledning för småstadsbor att vilja ha automat!” (för jag tror inte att samma beteende gått för sig i en större stad). Bilen puttrade långsamt upp för backen och försvann så småningom bakom en krök. Småstad!

På kvällen var jag och kompisen i grannkommunen, som med rätta kan definieras som byhåla. Det var utgång på hotellet som gällde och först förfestade vi med några andra. Vi spelade spel och drack oss fulla. Sedan gav vi oss av mot hotellet, som bara har sådana här evenemang någon gång i månaden så det fanns förväntningar om lång kö (vilket vi slapp) och mycket folk. Vi gick mitt i vägen med varsin burk i handen. Promenaden tog cirka två minuter. På hotellet var det en trubadur som stod för musiken och han körde gamla godingar som tyvärr var av det segare slaget. Två av de andra som var med gick fram och önskade en låt och frågade om de fick sjunga med, så strax stod de och skrålade i en mikrofon. Så småningom lade trubaduren ner och det blev vanlig musik med lite högre tempo. Vi dansade tills stället stängde, klockan ett. Försökte ringa och förboka taxi, men fick till svar att det var bättre att bara ställa sig utanför hotellet och vänta på en bil när det stängde. När vi kom ut stod dock ingen bil där och vi ringde åter det lokala taxibolaget och en bil infann sig inom några minuter. Vi presenterade oss för föraren och pratade sedan oavbrutet hela vägen hem. Fick 80 kronor rabatt eftersom han tyckte vi var trevliga och helst ville ha kontanter, vilket vi inte hade tillräckligt av. Vi kände igen honom från för länge sedan, då vi var hemma hos en patetisk flirt som han var kompis med. Han kände nog inte igen oss. Tillbaka i vår egen kommun åkte vi till gatuköket som har öppet halva nätterna på helgen och dit alla går efter krogen för att äta hamburgare och annat flottigt. Vi åt burgare med strips och det var fantastiskt gott. Sedan promenerade vi hemåt. Kom i säng vid tretiden. Som vanligt när jag festar här uppe så blev det en helkväll!