Rapport från småstaden

Helt otippat ska jag nu börja jobba i Västmanland och bo i mitt föräldrahem halva veckorna. Känner redan efter två dagar här att jag blir sugen att återge lite upplevelser från småstaden. Kan hända att det blir ett tema framöver.

Igår var jag, kompisen och min bror ute och promenerade. Klockan var elva på förmiddagen och det var så mulet och regnigt ute att det nästan var mörkt. Vi hade dock klätt på oss ordentligt, med regnställ och allt. Det var inte många själar ute och det var synd att vi inte hade någon kamera med oss, för då hade vi kunnat ta fina ”Välkommen till bruksorten”-bilder på de gråa och hyfsat deprimerande omgivningarna. När vi kom fram till den lokala ”sågen” (som för övrigt brunnit ett antal gånger), eller vad det nu kallas, så fick vi uppleva dagens mest klockrena syn. På parkeringen stod en bil, vars förare hade en lång planka i handen, som han höll ut genom rutan. Bilen körde ut från parkeringen och svängde vänster upp mot en lång backe. Då föraren hade plankan i handen kunde han givetvis inte växla och för första gången tänkte jag att ”Aha, här har vi en anledning för småstadsbor att vilja ha automat!” (för jag tror inte att samma beteende gått för sig i en större stad). Bilen puttrade långsamt upp för backen och försvann så småningom bakom en krök. Småstad!

På kvällen var jag och kompisen i grannkommunen, som med rätta kan definieras som byhåla. Det var utgång på hotellet som gällde och först förfestade vi med några andra. Vi spelade spel och drack oss fulla. Sedan gav vi oss av mot hotellet, som bara har sådana här evenemang någon gång i månaden så det fanns förväntningar om lång kö (vilket vi slapp) och mycket folk. Vi gick mitt i vägen med varsin burk i handen. Promenaden tog cirka två minuter. På hotellet var det en trubadur som stod för musiken och han körde gamla godingar som tyvärr var av det segare slaget. Två av de andra som var med gick fram och önskade en låt och frågade om de fick sjunga med, så strax stod de och skrålade i en mikrofon. Så småningom lade trubaduren ner och det blev vanlig musik med lite högre tempo. Vi dansade tills stället stängde, klockan ett. Försökte ringa och förboka taxi, men fick till svar att det var bättre att bara ställa sig utanför hotellet och vänta på en bil när det stängde. När vi kom ut stod dock ingen bil där och vi ringde åter det lokala taxibolaget och en bil infann sig inom några minuter. Vi presenterade oss för föraren och pratade sedan oavbrutet hela vägen hem. Fick 80 kronor rabatt eftersom han tyckte vi var trevliga och helst ville ha kontanter, vilket vi inte hade tillräckligt av. Vi kände igen honom från för länge sedan, då vi var hemma hos en patetisk flirt som han var kompis med. Han kände nog inte igen oss. Tillbaka i vår egen kommun åkte vi till gatuköket som har öppet halva nätterna på helgen och dit alla går efter krogen för att äta hamburgare och annat flottigt. Vi åt burgare med strips och det var fantastiskt gott. Sedan promenerade vi hemåt. Kom i säng vid tretiden. Som vanligt när jag festar här uppe så blev det en helkväll!

Bra sagt av gamling i släkten

"Jag förstår inte varför man ska påverka andra med sin religion. Var och en får väl ha sin egen tro!?"

Recension: klädvårdsrullar

I slutet av sommaren fick jag en väldig lust att börja recensera saker. Nu har jag nog glömt de flesta, eller så känns det för inaktuellt. Som hyfsat nybliven kattägare har jag nu upptäckt en ny pryl som kräver recension, nämligen: klädrullar! Katthåren klistrar sig fast överallt på ingen tid alls. Särskilt jobbigt när katten är huvudsakligen vit och jag själv är huvudsakligen svart- eller mörkt klädd. Det här blir en kort och saklig recension.

Ge-kås klädvårdsrulle. Pris 7.90 eller liknande.
Omdöme: Helt värdelös. Klistret i rullen är så dåligt att pappret inte sitter kvar när man försöker göra rent kläderna utan lossnar - och hur lätt är det då att rulla upp hår på det? Dessutom sitter den inte särskilt bra på handtaget. Billigt är inte alltid bra...

MQ klädvårdsrulle. Pris: minns ej, antagligen dyrast.
Omdöme: Mycket bra. Bra klister och snyggt utförande (nu är det visserligen inte deras senaste modell det här handlar om, men jag gissar att MQ håller stilen även på så simpla och billiga prylar som den här).

Royal Canin klädvårdsrulle. Pris: gratis hos veterinären vid första besöket.
Omdöme: Royal Canin tillverkar djurfoder och är välrenommerade inom området - uppfödare och veterinärer verkar ha dem som favoriter. Med bakgrunden att de har stor kunskap inom området katter och hundar så bör de veta vad som krävs av den här typen av produkt kan man tycka. Men nja, det verkar som att de lagt allt krut på fodret (vilket verkligen märks eftersom katten är helt galen i det och glufsar i sig hela dagsransonen på två minuter och även lär sig hur man öppnar och klättrar högst upp i städskåpet bara för att hitta det - okej, sidospår). Rullen är okej, men inte fantastisk, den uppfyller inte mina krav (jag vill inte behöva stå i hissen och plocka bort hår som inte försvunnit när jag rullat av mig).

Clas Ohlson textilvårdsrulle (hette den visst). Pris: 24 kronor, refill 14 kronor.
Omdöme: Fantastisk! Mycket bra och effektiv, sitter bra på handtaget. Plus för att det finns refill (vilket jag upptäckte nu på deras hemsida). Den är inte särskilt snygg, men i detta fall är funktion så mycket viktigare. Clas Ohlsons klädrulle is the shit!

Det kanske verkar lite småhemskt att skriva ett sånt här inlägg, men bakgrunden till att jag gör det just nu är att jag jobbar till 23 idag och det är helt dött på jobbet, jag har chattat, mailat, läst min metro, kollat på Doobidoo och surfat upp min dagliga ranson med sidor på internet (och har sådana shopaholic-tendenser att jag frivilligt avstått från att surfa in på klädsidor). Jag skulle kunna läsa, men den bok jag håller på med nu är lite svår att koncentrera sig på med actionkomedi i bakgrunden (och nej, jag orkar inte kolla på actionkomedi). Det fanns inte så mycket att göra helt enkelt. Och sådär, nu blev det lite av ett dagboksinlägg på samma gång.

(Hm, så kort blev det visst inte.)