mulet

Mulet, mulet, mulet, lite regn, mulet, kvav luft, mulet, kallt. I över en vecka nu. Vem blir glad av det? Inte jag. Och nu stod det i tidningen att det ska vara likadant i tio dagar till! Kallt, mulet och regnigt. "Ingen sommarvärme än". Jag tror jag går under.

Men en bra sak var att vi hade blockad-utvärderingsmöte idag. Vi tittade på film som spelats in under blockaden. Det var kul och fick mig att känna mig lite bättre och bli åtminstone en aning peppad. Behövligt.

940826

En sak är säker. Man ger aldrig upp. Så sitter man där ensam och 30 år i sin tvåa med vit bordsduk på köksbordet och tänker "jaha, man kanske skulle byta duken, ta fram en ny och stryka den".
/Linda (Norrman) Skugge

"Sverige ska vara ett land för alla"

Oh, partiledardebatt! Det fick mig att slå på tv:n. Persson och Reinfeldt. Vet inte riktigt vem som vann (förutom i mitt eget huvud), men tittaromröstningen skulle visst vara klar om en halvtimme. Jag blev lite exalterad av att se den rätt så stillsamma debatten och den fick mig att längta till valrörelsen. Förhoppningsvis kommer den bli extra intressant den här gången, dvs om F! väljer att ställa upp. Det kommer ju isåfall bli hur spännande som helst! Bara ett år kvar...

Metro-klipp

Var på möte ikväll. Läste Metro på spårvagnen hem. Göran Persson i Metro-intervjun.

Reporter: "Om du vore en ost. Vilken ost är du då?"
Göran: "Västerbottenost. Självklart. Den är stark och god."
Reporter: "Och vilken ost är Fredrik Reinfeldt?"
Göran: "En cammembert. Trycker man på den så fjädrar den bara."

Hahahaha! Vad är det för frågor?! Jag tycker det är så komiskt!

Och längre bak i tidningen, en notis om Martin Stenmarck som det gick åt skogen för i Eurovision Song Contest.

Martin: "Det suger! Jag hatar det här. Det här är det värsta jag har varit med om i hela mitt liv."
Reporter: "Så varför gick det såhär?"
Martin: "Det kanske är så att det är en låt man behöver lyssna på, två gånger i alla fall, som i Sverige."

Hahaha! Skulle inte tro det. Jag har lyssnat ett antal gånger och jag tycker fortfarande att den är totalt värdelös. Att han dessutom sjunger om Las Vegas, som ju inte har så värst mycket med Europa att göra, gjorde väl inte hans chanser större kan jag tro. Alla som såg resultatet här hemma i lägenheten blev bara glada för att vi kom nästan sist och nu måste kvala in till nästa final. Det kan vi gott ha, så att vi lär oss att rösta fram låtar med åtminstone lite bättre kvalitet och vinnarpotential framöver.

Vetenskapligt

Jag håller på och ska skriva uppsats. Ämnet är intressant - enligt mig alltså, knappast enligt en majoritet av befolkningen. Varför hoppar kvinnliga politiker av sina uppdrag och framför allt vad kan man göra åt det? Jag ska jämföra två mentorprojekt som genomförts i olika län och eventuellt även kolla på ett till projekt som inte var lika "institutionaliserat". Det går sådär.

Som sagt är ämnet kul, men jag är inte så duktig på att vara seriös och pressa mig själv längre. Dessutom börjar jag känna mig trött på det vetenskapliga arbetssättet. Klart att man måste ha noter och hänvisa till vad man grundar sina påståenden på för att det man skriver ska ses som pålitligt. Och klart att man måste väva ihop någon slags teoriram att relatera det egna materialet och det man undersöker till. Men det är ju så tråkigt och torrt och det tar massa tid bara för att formen och det tekniska ska bli rätt. Jag vill ha lite action! Det är ju bra att andra gör vetenskapliga studier, så att jag kan läsa vad de skriver och använda mig av det när jag bygger upp min världsbild och mina åsikter och för att kunna visa andra hur saker är och kunna diskutera viktiga frågor. Men för min egen del har jag kommit på att jag nog mest gillar propaganda. Jag skulle bli en värdelös forskare med tanke på mitt bristande tålamod vad gäller noggrannhet och opartiskhet och jag skulle bara väva in massa propaganda i min forskning och säkert bli sparkad från min tjänst... Jag säger inte att forskning inte är intressant - vetenskapsteorin var till exempel en kurs som jag tyckte helt otroligt mycket om (och klarade galant). Men ändå var det med någon slags hatkärlek som jag läste om olika vetenskapliga tillvägagångssätt och hur petigt det är ibland med en del grejer. Suck. Hur ska jag orka skriva en magisteruppsats? Hur ska jag orka göra en massa utredningar i framtiden (som min lärare idag sa åt oss att vi kommer att göra)? För att citera Homer Simpsons valslogan: Can't someone else do it? Jag vill lära mig en massa saker som underlättar diverse fritidsengagemang och som ger mig en bredare allmänkompetens (vilket ju kan innefatta att ha erfarenhet av att läsa på universitetet och de arbetssätt som används där), men jag vill jobba med någonting kul och någorlunda praktiskt och gärna politiskt. Längtar bort från universitetsvärlden just nu. Samtidigt vill jag absolut inte ha ett vanligt vuxenjobb. Men det är väl hur som helst bara att bita ihop och skriva.

Fest och folk

Ojoj, det har varit en hård helg och jag har inte fått mycket duktigt gjort, men vem bryr sig egentligen när det är sommar ute? Allting blommar, det är varmt och jag har nu börjat komma ur mitt tillstånd av koma på både det psykiska och fysiska planet.

Var på en mycket trevlig fest i fredags. Massor av snälla och trevliga människor och diverse intressanta samtal. Satt uppe till tidig morgon och pratade, sov sedan tre timmar och hade därefter en social och slapp lördag med bland annat hemlagad sushi-middag och besök på restaurangen högst upp i Gothia Towers, där utsikten över staden var jättefin. På kvällen träffade jag sambon och vi åkte på en annan fest. Det var också ganska trevligt och återigen blev det lite sömn. Med ett ganska stort sömnbehov efter natten innan gjorde det mig tyvärr rätt så förtvivlad att bli väckt tidigt på morgonen, efter att ha sovit i bara två timmar, av någon som klängde på mig. Kände mig nästan gråtfärdig över att inte få sova ut. Återgäldade dock detta genom att när jag kommit hem till lägenheten (för första gången på nästan två dygn) lägga mig och sova bort precis hela eftermiddagen. Vaddå sabba dygnsrytmen... Vilket ju för övrigt är ganska dumt eftersom den röda dag som jag trodde att det var imorgon visade sig ha omvandlats till en vanlig dag, eftersom nationaldagen nu ska vara helgdag istället (men det är förstås bra, för nationaldagen är väl mer förtjänt av uppmärksamhet än pingsthelgen som väl inte många bryr sig om).

En lite lustig sak på festen igår stod förresten en kille för som antingen var väldigt full eller bara allmänt trög eller ointresserad av vad jag pratade om. Han frågade mig om jag pluggade, vad jag pluggade och lite saker runt det och jag frågade honom detsamma. Lite senare på kvällen när vi sitter bredvid varandra igen så frågar han: "Vad gör du då, pluggar du eller?" Jag blev fundersam eftersom jag hade för mig att vi redan pratat om det, men tänkte att jag kanske mindes fel så jag sa "Ja, jag läser på förvaltningsprogrammet". "Jaha, precis som hon som var här förut idag". Eh, jaha, vem menar han? tänkte jag. "Som var här tidigare idag?", "Ja, i eftermiddags eller när det nu var ... eller om det var nu ikväll". ... "Eh, okej. ... Det var inte jag då?", " ... Ja, just det, det var ju du!". Hallå liksom, skapligt trög! Men ganska komiskt. Nu ska jag försöka sova igen.

Tillägg: Fick förresten världens komplimang på festen i fredags. En person sa att jag påminde om Amelie i Amelie från Montmartre. Inte för att jag håller med, men ändå! Hon är ju skitsöt!

"Inför försäljning på skolschemat"

Ah, nu börjar psyket vända uppåt igen. Underbart väder, massor av fina blommor, ljusgröna träd och ett uppsatsarbete som i alla fall än så länge verkar gå framåt. Spelade också (afrikanska) trummor idag, en ny sort där man spelade med händerna (istället för med pinnar). Det var skitkul! Var också och handlade och sedan fikade med min mormors syster. Trevligt det med. Och uppepå detta fick jag mycket trevliga sms av en mycket trevlig person. Oh, vilken trevlig dag.

Men trots allt detta bra så måste ju någonting vara dåligt. Dåligt idag var kolumnen i Metro av Johan Staël von Holstein ("IT-profil och vd för Iqube"), som tyckte att alla borde lära sig att sälja och det i så unga år som möjligt typ. Citat: "Alla svenska högstadie-, gymnasie- och universitetsstudenter borde ha försäljning schemalagt och tvingas jobba som försäljare på sommarloven. Det brukar stå i tidningar att det inte finns jobb för sommararbetare, men det finns alltid obegränsat med möjligheter för provisionsbaserad försäljning". Eh, ja, det finns alltid obegränsade (eller?) möjligheter att sälja sin tid och själ genom att sälja skit. Men varför ska då alla sälja? Jo, så att det vi forskar fram blir till någon nytta. För vi lägger så mycket pengar på forskning här i landet, utan att vi verkligen säljer, citat, "skiten" vi forskar fram (och motsäger han förresten inte sig själv genom att påstå att vi måste lära oss att sälja "skiten"? Vill han verkligen sälja skit (senare benämner han det iofs "fina produkter")? Ja, det verkar så på honom, eftersom det enda viktiga är att vi får fler jobb och bolag i landet, och det får man genom att sälja). Och det där med att universitetsstudenter skulle ha försäljning schemalagt... Vänta lite nu, behöver vi inte kunna någonting mer för att hålla samhället igång än att sälja saker? Är det kanske inte viktigare att vården är bra än att de som tillhandahåller den är bra på att sälja skitbehandlingar? Behöver vi inga psykologer som verkligen kan förstå andra människors psyken - räcker det med att de kan övertyga de psykiskt labila om att de är bra? Nja, det där är inte så viktigt. Det viktiga är nog att, citat, "En duktig säljare är det finaste som finns. De borde göras till hjältar och ställas på piedestal". Jag undrar såhär: Finns det inte någon egenskap som skulle göra att han beundrade sina föräldrar mer än om du var duktiga säljare? Eller sina barn? Eller någon annan? Jag menar, eftersom han nu påstår att det är det finaste som finns. "En bra medmänniska är det finaste som finns" eller "En ärlig människa är det finaste som finns" eller "Den man älskar och blir älskad tillbaka av är det finaste som finns"? Nejdå. Och det allra värsta är att jag tror att han är allvarlig.

Och så en till sjuk sak. Kolla det här: Kan ni dö tack

Ångest!

Uppsatsångest!

Har lyckats förtränga den till viss del medan jag nu varit i Örebro och hälsat på kompisar. Det var en trevlig liten semester, även om jag känner mig rätt energilös och inte särskilt uppåt. Besökte bland annat "upplevelsebadet" som ligger utanför stan och åkte vattenrutschbanor, badade i bubbelpoolar och viktigast av allt - åkte i forsen! En helt livsfarlig attraktion med vatten som strömmade och gjorde att man helt tappade kontrollen (och slog i diverse kroppsdelar i betongväggarna - har lite ont i huvudet nu). Det var skitkul att vara där och det hade definitivt blivit bättre sedan jag var där senast, för kanske tio år sedan. Hann också med att få mig en riktig bläcka och ett par minnesluckor. Drack cider, öl och spetsad öl och begav mig sedan ut på stan med de andra och någonstans mellan kisspausen utanför kyrkan och entrén till stället vi skulle till så måste jag ha försvunnit. Vakten var tydligen skeptisk till att släppa in mig men jag fick höra att jag varit mycket resonabel och förklarat att jag "inte druckit mer än min kropp klarar av", hahaha! Varefter jag faktiskt blev insläppt. För att sedan gå på toa i en halvtimme och sedan gå ut igen och ta en buss hem, där jag utanför huset spydde på mina nyinköpta skor - trevligt! Sedan mådde jag inte superbra förrän på kvällen dagen efter, men då kände jag hur energin började komma tillbaka. Tänkte på att det ofta känns så när jag druckit ordentligt, dvs att jag först mår skit men att när jag sedan börjar må bra igen så känner jag mig plötsligt så full av energi, mycket mer än innan jag drack. Det kanske beror på att jag plötsligt inser hur skönt det är att må bra. Hur som helst så kanske det inte skadar med en bläcka ibland.

Hoppas nu att energin håller i sig så att jag kan ta tag i den där uppsatsen...

carpe diem

Förtvivlan. En liten stund bara. Snart över. Jag är så duktig på att ignorera känslor.

För övrigt var jag ute och skulle handla idag. Det var tråkigt. Gick runt i två timmar och lyckades inte köpa mer än ett par bikinibyxor (-> måste gå ut och köpa bikiniöverdel en annan dag) och en bh. Tråkigt tråkigt tråkigt. Såg världens finaste skor också, men de var inte i min storlek. Ringde runt lite men de verkar vara slut i hela stan. Typiskt.

Och så ett litet citat från nyss:
"Om vi inte träffas så ofta nu blir det inte så jobbigt sedan när han ska åka... Å andra sidan, om vi träffas massor nu så åker han ändå iväg och gör massa kul saker sedan, så det blir inte alltför jobbigt för honom, och jag kommer vara här men skolan kommer vara slut så det jobbiga slipper jag och så är det sommar och vi ska åka på semester och jag kan knulla med en massa andra för att bedöva mig."
"ja. carpe diem annika!"
hahaha! och suck. Varför ska alla åka till andra sidan jorden hela tiden?