Färdig! del 2

"Jag är färdig med min magisteruppsats. Jag har fått ett förstahandskontrakt på en riktig lägenhet", skrev jag förut. Nu kan jag tillägga att jag vann pris för bästa uppsats och har fått ett vikariat på mitt jobb! Det känns verkligen som att tillvaron flyter på bra. Även om jobbet inte är mitt drömjobb och något som jag vill hålla på med för evigt så är det ju alltid trevligt att ha en regelbunden inkomst och särskilt en som är högre än studiemedlet. Vad gäller uppsatsen kommer jag att få ge ut den i min institutions rapportserie, där doktorande och sådana som vinner priset publiceras - kul! "Det kan vara bra om du vill doktorera sen", sa han som är ansvarig för publiceringen. Please, fresta mig inte med den tanken, jag vet ju att jag inte skulle stå ut! Eller åtminstone att det skulle kännas som en ständig, frustrerande kamp - jag är helt enkelt för rastlös för att sitta och djupstudera något på vetenskapligt vis i flera år. Däremot kändes det ju helt klart som ett bra avslut på utbildningen, särskilt som jag skrivit om mitt specialområde, jämställdhet (som jag ju dessutom tidigare klagat på att man aldrig får någon uppskattning för).

Just nu längtar jag allra mest efter att åka till London - imorgon! - och att flytta till den nya lägenheten. Ska bli underbart!

Electric banana band

Häromdagen var jag, kompis och pojkvän på Liseberg och såg Electric banana band: http://www.electricbananaband.se/start.htm. I sina trettio år gamla kostymer (eller åtminstone kostymer av samma design = fula) gjorde de ett fantastiskt framträdande! För att inte tala om flamingo-kören (alla i bandet föreställer ju olika djur) som var superbra och gjorde ett eget nummer med sången Tropical Fruits som jag sedan dess haft på hjärnan. Jag visste inte så mycket om bandet innan, tänkte mest att det skulle vara en kul grej att se dem. Insåg på plats att de inte bara är bra och kul för barnen, utan även för många nostalgiska vuxna människor. Insåg också att jag är ganska ung och att de hållt på väldigt väldigt länge när de frågade "Hur många här såg oss när vi sändes på tv 1976? Hur många såg oss 1981?" (osäker på årtalen). Bara för det bör de ha cred.

Hur som helst så var det jättekul och de fick alla i publiken att göra fina delfinsimrörelser och vifta med armarna till Pirayan Maja och annat. Dessutom insåg jag att de är politiska! Och vad älskar jag? Jo, svensk politisk musik! De sjöng om att man ska behandla barnen bra, om att man ska lämna in sina gamla batterier (den välkända reklamslingan "I allt som rör sig, lyser eller låter, finns ett batteri som ska lämnas åter") och i sången Tropical Fruits konstaterades i inledningen att kompisen som är vegetarian verkar ovanligt frisk, vilket får ses som propaganda för att skippa kött. Roliga och bra och helt klart dagens höjdpunkt!

Bonus: Från och med 1 juli kommer Trazan och Banarne sändas i SVT på söndagar.