Jag ska skriva magisteruppsats. Hurra!
Jag ska skriva om jämställdhet. Hurra! Nej, just ja, jag glömde att jämställdhet var någonting jobbigt och provocerande. Det verkar vara det enda ämnet som folk helt öppet kan kritisera och sucka över och kommentera i stil med "du ska väl inte skriva om jämställdhet du också?".
Jag tackar och bockar för att gud har givit mig denna omöjliga men hedervärda (skulle man kunnat tro!) uppgift att intressera mig för och försöka bidra till någon slags förändring mellan könen, så att vi kvinnor skulle kunna tänkas få det en liten aning bättre, i anspråkslöshetens tecken sådär, jag menar, jag kräver ju inte direkt att vi ska ha ALLT, bara ungefär lika mycket.
Det är uppenbart att i samhället så är man bättre och mer värd att respektera och uppmuntra om man till exempel jobbar med att konstruera en cool apparat som är lite lite bättre än den förra nästan likadana apparaten än om man jobbar med (vissa) demokratiska frågor. Ja, det är ju bara en liten oskyldig demokratisk fråga som handlar om att hälften av jordens befolkning borde ha det lika bra som den andra hälften, ungefär som att svarta och vita ska vara lika mycket värda och behandlas på samma sätt. Man kan inte vänta sig att folk ska ägna intresse åt ett sånt litet undanskymt område eller tro att de skulle tycka att det är bra om man jobbar för det på ett eller annat sätt.
Hallå liksom! är det troligt att det kommer bli nån skillnad eller? Jag menar, guuuud vad jag är naiv - kan jag inte bara ge mig!? Fan heller.
Om hundra år, när samhället har gått lite framåt igen, då kommer man att tycka att de som strävade efter lika delad föräldraledighet (=kvinnors möjlighet till ökad ekonomisk jämlikhet) var de smarta och framåtsträvande. Inte de som klagade på mig för att "ska du inte sluta skriva om det där?", "tröttnar du inte?", "jaaaa, alla har ju sina intressen". Jag tycker att det är viktigt och intressant och man ska skriva om och ägna sig åt sånt som man tycker är viktigt och intressant. (Annars kan man ju bli kåraktiv och ägna sig åt att skaffa kontakter istället, eller kanske bara gå och dö.) Men tröttnar, jo det gör jag, på alla bakåtsträvare.
onsdag, januari 31, 2007
You motherfuckers! (I flera bemärkelser)
Folket röstar som de har förstånd till, och det är uppenbarligen utan tanke på jämställdhet. Det senaste och ur jämställdhetspolitiskt hänseende värsta förslaget som kommit upp inom den borgerliga alliansen är nu vårdnadsbidraget. Varsågod, var hemma med ditt barn och få 3000 kronor i månaden. Kristdemokraternas hjärtefråga, får vi veta, även om de hade velat ha någon tusenlapp mer i ersättning. Många medborgare, ja ungefär 50 procent eller något sånt, sade sig vara positiva till förslaget och en lite mindre andel menade att de själva skulle kunna tänka sig att vara hemma om de fick betalt för det. Det finaste argumentet är väl att den så kallade valfriheten ska värnas, men det är inte särskilt svårt att se att konsekvensen av det hela är förödande för kvinnor. Till att börja med är 3000 kronor en skitsumma - ganska mycket mindre än vad till exempel ett vårdbiträde (=typiskt lågbetalt kvinnoyrke) tjänar och en summa som gör att den som är hemma med barnet är beroende av att ha en försörjare. Jaha, men det kanske är mannen som är hemma med barnet, är det fel om han blir försörjd av sin fru eller sambo? Alltså allvarligt talat, med tanke på att männen idag tar ut mindre än 20 procent av föräldraledigheten (där man får en mer rimlig ersättning!) så kan väl ingen tro att de plötsligt skulle rusa hem från sina arbetsplatsern för ynka 3000 kronor i månaden!? Nej, det handlar om att kvinnor ska kunna ta hand om sina barn mer än de redan gör, och i och med att de nu ska få dessa fantastiska 3000 i månaden så uppvärderas ju även den klassiska kvinnorollen genom att detta tidigare obetalda arbete blir betalt.
Nu är det ju så att kvinnor som är yrkesverksamma redan idag befinner sig inom låglöneyrken i mycket högre grad än män och kvinnor i alla olika yrkesgrupper, utom kanske två (chocking!), tjänar mindre än män i samma yrkesgrupper. I och med sin lägre lön får kvinnor sämre pension är män. Kvinnor får också sämre pension i och med att de tar ut mest föräldraledighet. De går ju då miste om inkomst och hamnar även efter karriärmässigt, vilket leder till än större skillnad i pensionen. Kvinnor tar också större ansvar för barnen även då de inte är föräldralediga på heltid, vilket gör att många kvinnor jobbar deltid för att hinna med (att det är typiskt att det finns deltidstjänster i de klassiska kvinnoyrkena och inte ens är säkert att man kan få heltid om man vill, det är bara en bonus), vilket i sin tur ökar skillnaderna mellan kvinnors och mäns pension. När kvinnor pensioneras får de helt enkelt mycket mindre att leva på än män.
Detta räcker dock inte för kristdemokraterna. Tillbaka till en patriarkal familjeordning! Stå vid spisen och föd barn kvinna! Med dina 3000 kronor i månadslön kan du leva ut din kvinnoroll till fullo, det är bara att skaffa en försörjare först. När du sedan är pensionär har du ändå ingen fortplantningsroll att fylla, så om du inte klarar dig då, det spelar mindre roll.
Förutom att det är en hemsk reform ur ett ekonomiskt jämställdhetsperspektiv så finns det ännu mörkare aspekter på det hela, såsom att kvinnor som av en eller annan anledning behöver ta sig ur sitt förhållande inte har samma handlingsfrihet som om de haft ett jobb, eftersom de är ekonomiskt beroende av sina män. Denna problematik låter kanske som en sidofråga, men bör absolut inte underskattas. De som tror att frågan om till exempel mäns våld mot kvinnor är något som vi feminister har hittat på för att gnälla på män som grupp bör ta sig en titt i valfri publikation innehållande statistik över ämnet. (Mäns våld mot kvinnor låter ganska diffust och är kanske ett begrepp som gör dig avtrubbad. Man kan då formulera det som män som slår, skadar och har påtvingat sex med dem som de lever med. Då fattar man lite bättre att det är ganska hemskt.)
Men detta var också bara en bonus. Att kvinnor får en totalt värdelös ekonomisk situation genom att utnyttja vårdnadsbidraget är illa nog bara det. Tack och lov har vi ett parti inom den borgerliga alliansen som åtminstone ibland visar tecken på vett och sans, nämligen folkpartiet. De förstår att vårdnadsbidraget kan vara en kvinnofälla! De vill inte att det ska införas förrän övriga (tre, om jag förstått saken rätt) reformer som ska ingå i det familjepolitiska paketet införs. Bland dessa reformer finns en jämställdhetsbonus, som ska främja att man väljer rätt och mer jämställt (valfrihet, men med en liten morot!). Jag får sända en tacksamhetens tanke till folkpartiet för att de har vett nog att protestera.
Tillägg: I och med detta uppvärderande av att ta hand om sina barn själv och beskedet att vårdnadsbidraget tagits emot positivt av många privatpersoner liksom flera västsvenska kommuner så är det ganska skrattretande att läsa om den aktuella diskussionen i gp om huruvida det är okej för småbarnsmammor att amma sina barn offentligt. Herregud! Konsekvens, tack. Idag tyckte tack och lov alla insändarskribenter (som publicerades) att diskussionen var löjlig och att det är självklart att mammor inte ska stänga in sig på toaletten för att amma sina små barn. Puh!
Nu är det ju så att kvinnor som är yrkesverksamma redan idag befinner sig inom låglöneyrken i mycket högre grad än män och kvinnor i alla olika yrkesgrupper, utom kanske två (chocking!), tjänar mindre än män i samma yrkesgrupper. I och med sin lägre lön får kvinnor sämre pension är män. Kvinnor får också sämre pension i och med att de tar ut mest föräldraledighet. De går ju då miste om inkomst och hamnar även efter karriärmässigt, vilket leder till än större skillnad i pensionen. Kvinnor tar också större ansvar för barnen även då de inte är föräldralediga på heltid, vilket gör att många kvinnor jobbar deltid för att hinna med (att det är typiskt att det finns deltidstjänster i de klassiska kvinnoyrkena och inte ens är säkert att man kan få heltid om man vill, det är bara en bonus), vilket i sin tur ökar skillnaderna mellan kvinnors och mäns pension. När kvinnor pensioneras får de helt enkelt mycket mindre att leva på än män.
Detta räcker dock inte för kristdemokraterna. Tillbaka till en patriarkal familjeordning! Stå vid spisen och föd barn kvinna! Med dina 3000 kronor i månadslön kan du leva ut din kvinnoroll till fullo, det är bara att skaffa en försörjare först. När du sedan är pensionär har du ändå ingen fortplantningsroll att fylla, så om du inte klarar dig då, det spelar mindre roll.
Förutom att det är en hemsk reform ur ett ekonomiskt jämställdhetsperspektiv så finns det ännu mörkare aspekter på det hela, såsom att kvinnor som av en eller annan anledning behöver ta sig ur sitt förhållande inte har samma handlingsfrihet som om de haft ett jobb, eftersom de är ekonomiskt beroende av sina män. Denna problematik låter kanske som en sidofråga, men bör absolut inte underskattas. De som tror att frågan om till exempel mäns våld mot kvinnor är något som vi feminister har hittat på för att gnälla på män som grupp bör ta sig en titt i valfri publikation innehållande statistik över ämnet. (Mäns våld mot kvinnor låter ganska diffust och är kanske ett begrepp som gör dig avtrubbad. Man kan då formulera det som män som slår, skadar och har påtvingat sex med dem som de lever med. Då fattar man lite bättre att det är ganska hemskt.)
Men detta var också bara en bonus. Att kvinnor får en totalt värdelös ekonomisk situation genom att utnyttja vårdnadsbidraget är illa nog bara det. Tack och lov har vi ett parti inom den borgerliga alliansen som åtminstone ibland visar tecken på vett och sans, nämligen folkpartiet. De förstår att vårdnadsbidraget kan vara en kvinnofälla! De vill inte att det ska införas förrän övriga (tre, om jag förstått saken rätt) reformer som ska ingå i det familjepolitiska paketet införs. Bland dessa reformer finns en jämställdhetsbonus, som ska främja att man väljer rätt och mer jämställt (valfrihet, men med en liten morot!). Jag får sända en tacksamhetens tanke till folkpartiet för att de har vett nog att protestera.
Tillägg: I och med detta uppvärderande av att ta hand om sina barn själv och beskedet att vårdnadsbidraget tagits emot positivt av många privatpersoner liksom flera västsvenska kommuner så är det ganska skrattretande att läsa om den aktuella diskussionen i gp om huruvida det är okej för småbarnsmammor att amma sina barn offentligt. Herregud! Konsekvens, tack. Idag tyckte tack och lov alla insändarskribenter (som publicerades) att diskussionen var löjlig och att det är självklart att mammor inte ska stänga in sig på toaletten för att amma sina små barn. Puh!
onsdag, januari 03, 2007
Gott nytt år!
Summering och utvärdering. Förra nyårslöftet: Bli coolare och mindre blyg i seriösa sammanhang. Jag vet inte hur det gick, för jag har inte varit i så många "seriösa sammanhang". Har däremot fått vissa insikter och antagligen ökad självkännedom och tro på mig själv under den ganska jobbiga hösten i London. Ta ingen skit! känns som ett bra och fullständigt övertygande slagord sedan dess.
Nya nyårslöften:
Skärpa mig och verkligen anstränga mig för att skriva färdigt min magisteruppsats. (Som motivation kan alla möjliga tankar från jobb och boende och kultur i London användas.)
Ska även besöka de spårvagnsändhållplatser som jag ännu inte sett.
Och så då den vanliga summeringen:
Vilka länder besökte du? Storbritannien, två gånger.
Är det något du saknar år 2006 som du vill ha år 2007? Klara mål i mitt liv.
Vilket datum från år 2006 kommer du alltid minnas, och varför? 3:e december, för att vi äntligen flög hem från London och 28:e december för att jag och pojkvännen firade ettårsdag.
Vad var din största framgång 2006? Att jag lyckades ha ett riktigt och seriöst förhållande utan att göra dumheter och att jag stod ut och stod på mig i London.
Bästa köpet? Vinterjackan från Elvine! Och Sony Ericsson-mobil.
Vad spenderade du mest pengar på? Kläder i London!
Gjorde någonting dig riktigt glad? Att det gick så bra att bo ihop med kompisen och att vi har haft så roligt tillsammans under hösten och vintern.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2006? Hm... "Put your hands up 4 Detroit" med Fedde le Grand, antagligen Basshunters "Boten Anna", åter och återigen Ane Bruns "Song No. 6" - så enkel, så vacker och hennes underbara röst.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Det var nog ungefär lika, men mindre dalar och toppar.
Vad önskar du att du gjort mer? Festat (som vanligt) och tänkt positivt.
Vad önskar du att du gjort mindre? Hakat upp mig på irriterande saker.
Blev du kär i år? Nej, för jag var redan kär.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? Alliansen. De blev mer verkliga och ännu mer läskiga när de vann.
Bästa boken du läste i år? "Doktor glas" och "Gregorius", samt "Hanteringen av odöda".
Något du önskade dig och fick? Bo precis i det huset som jag ville här i stan (även om jag inte flyttat in än).
Något du önskade dig men inte fick? Tror inte det.
Vad gjorde du på din födelsedag 2006? Var i London och tog det lugnt samt gick ut och drack ett par glas vin med min före detta flatmate.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Bättre självförtroende i år igen, kanske? Det är ju alltid bra att ha. Mindre bråk och tjafs.
Vad fick dig att må bra? Förhållandet när det funkat bra och att jag och kompisen kommit närmare varandra och haft skitkul ihop.
Har du tagit något bra beslut i år? Att åka till London och att åka hem från London. Att jag ska bo ensam.
Vem saknade du? Pojkvännen när vi var på olika ställen och kompisen som är på andra sidan jorden.
De bästa nya människorna du träffade? De trevliga personer som fanns på jobbet i London.
En värdefull läxa/sak du lärt dig i år? Man går upp i vikt om man dricker mycket öl och äter hamburgare, även om ens basmat är sushi, rostat bröd och te. Att man inte ska låta sig skrämmas av maktgalna idioter eftersom det är de som har problem. Att inte låta sig knäckas av motgångar. Att Sverige är ett underbart land och småstaden inte alltid så farlig.
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Stal vin från jobbet. Närmade mig tanken på familjeliv och att skaffa barn utan att det kändes hemskt. Bankade med en kvast i taket. Åkte på Norrlandssemester med farmor.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nix.
Dog någon som stod dig nära? Nej!
Största misstaget? Att flytta in i skabblägenheten i London antagligen.
Har du varit sjuk eller skadat dig? Nja, halsfluss på Hultsfred och urinvägsinfektion har jag ju haft.
Hur tillbringade du julen? Hemma med släkt och familj.
Hur många one night stands? Inga, bara smaskigt förhållandesex.
Favoritprogram på TV? Har mest kollat på film på bio och hemma.
Största musikaliska upptäckten? Det var nog i år som jag "upptäckte" Laleh.
Årets bästa film? Vet inte, men "De älskande vid polcirkeln", "You and me and everyone we know", "Hotell Rwanda" och "The constant gardener" var bra. Och "Grizzly man" var ju helt crazy, hahaha.
Vilken politisk debatt engagerade dig mest? Hela valet. Usch.
Äckligaste/läskigaste ögonblick: När pojkvännen kört in i en lyktstolpe med pulkan och hade skitont. Och när kompisen berättade om den vidriga ålen.
Största överraskningen: Att det kan kännas rätt bra att bli vuxen, för att man inte behöver härja och bry sig om oviktiga saker så mycket som när man var yngre.
Bästa konsert/spelning: Lesbians on Ecstasy!
Äntligen klar!
Nya nyårslöften:
Skärpa mig och verkligen anstränga mig för att skriva färdigt min magisteruppsats. (Som motivation kan alla möjliga tankar från jobb och boende och kultur i London användas.)
Ska även besöka de spårvagnsändhållplatser som jag ännu inte sett.
Och så då den vanliga summeringen:
Vilka länder besökte du? Storbritannien, två gånger.
Är det något du saknar år 2006 som du vill ha år 2007? Klara mål i mitt liv.
Vilket datum från år 2006 kommer du alltid minnas, och varför? 3:e december, för att vi äntligen flög hem från London och 28:e december för att jag och pojkvännen firade ettårsdag.
Vad var din största framgång 2006? Att jag lyckades ha ett riktigt och seriöst förhållande utan att göra dumheter och att jag stod ut och stod på mig i London.
Bästa köpet? Vinterjackan från Elvine! Och Sony Ericsson-mobil.
Vad spenderade du mest pengar på? Kläder i London!
Gjorde någonting dig riktigt glad? Att det gick så bra att bo ihop med kompisen och att vi har haft så roligt tillsammans under hösten och vintern.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2006? Hm... "Put your hands up 4 Detroit" med Fedde le Grand, antagligen Basshunters "Boten Anna", åter och återigen Ane Bruns "Song No. 6" - så enkel, så vacker och hennes underbara röst.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Det var nog ungefär lika, men mindre dalar och toppar.
Vad önskar du att du gjort mer? Festat (som vanligt) och tänkt positivt.
Vad önskar du att du gjort mindre? Hakat upp mig på irriterande saker.
Blev du kär i år? Nej, för jag var redan kär.
Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? Alliansen. De blev mer verkliga och ännu mer läskiga när de vann.
Bästa boken du läste i år? "Doktor glas" och "Gregorius", samt "Hanteringen av odöda".
Något du önskade dig och fick? Bo precis i det huset som jag ville här i stan (även om jag inte flyttat in än).
Något du önskade dig men inte fick? Tror inte det.
Vad gjorde du på din födelsedag 2006? Var i London och tog det lugnt samt gick ut och drack ett par glas vin med min före detta flatmate.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Bättre självförtroende i år igen, kanske? Det är ju alltid bra att ha. Mindre bråk och tjafs.
Vad fick dig att må bra? Förhållandet när det funkat bra och att jag och kompisen kommit närmare varandra och haft skitkul ihop.
Har du tagit något bra beslut i år? Att åka till London och att åka hem från London. Att jag ska bo ensam.
Vem saknade du? Pojkvännen när vi var på olika ställen och kompisen som är på andra sidan jorden.
De bästa nya människorna du träffade? De trevliga personer som fanns på jobbet i London.
En värdefull läxa/sak du lärt dig i år? Man går upp i vikt om man dricker mycket öl och äter hamburgare, även om ens basmat är sushi, rostat bröd och te. Att man inte ska låta sig skrämmas av maktgalna idioter eftersom det är de som har problem. Att inte låta sig knäckas av motgångar. Att Sverige är ett underbart land och småstaden inte alltid så farlig.
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Stal vin från jobbet. Närmade mig tanken på familjeliv och att skaffa barn utan att det kändes hemskt. Bankade med en kvast i taket. Åkte på Norrlandssemester med farmor.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nix.
Dog någon som stod dig nära? Nej!
Största misstaget? Att flytta in i skabblägenheten i London antagligen.
Har du varit sjuk eller skadat dig? Nja, halsfluss på Hultsfred och urinvägsinfektion har jag ju haft.
Hur tillbringade du julen? Hemma med släkt och familj.
Hur många one night stands? Inga, bara smaskigt förhållandesex.
Favoritprogram på TV? Har mest kollat på film på bio och hemma.
Största musikaliska upptäckten? Det var nog i år som jag "upptäckte" Laleh.
Årets bästa film? Vet inte, men "De älskande vid polcirkeln", "You and me and everyone we know", "Hotell Rwanda" och "The constant gardener" var bra. Och "Grizzly man" var ju helt crazy, hahaha.
Vilken politisk debatt engagerade dig mest? Hela valet. Usch.
Äckligaste/läskigaste ögonblick: När pojkvännen kört in i en lyktstolpe med pulkan och hade skitont. Och när kompisen berättade om den vidriga ålen.
Största överraskningen: Att det kan kännas rätt bra att bli vuxen, för att man inte behöver härja och bry sig om oviktiga saker så mycket som när man var yngre.
Bästa konsert/spelning: Lesbians on Ecstasy!
Äntligen klar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)